Matteus 11

¹Och det begaf sig, när JEsus sådana bud til sina tolf Lärjungar fullkomnat hade, gick han dädan fram bätter, på det han skulle lära, och predika i deras städer.

²När Johannes, som då war i fängelset, hörde Christi gerningar, sände han twå sina Lärjungar;

³Och lät säga honom: Äst du den, som komma skall, eller skolom wi förbida någon annan?

⁴Då swarade JEsus, och sade til dem: Går, och säger Johanni igen, hwad I hafwen hört och sett:

⁵De blinde se, de halte gå, de spitelske göras rene, och de döfwa höra; de döde resas up, och dem fattigom warder predikadt Evangelium.

⁶Och salig är den, som icke warder förargad i mig.

⁷När som de gingo bort, begynte JEsus tala til folket om Johanne: Hwad gingen I ut i öknena til at se? Willen I se en rö, som drifs hit och dit af wädret?

⁸Eller hwad gingen I ut til at se? Willen I se ena mennisko i len kläder? Si, de som draga len kläder äro i Konungahusen.

⁹Eller hwad gingen I ut til at se? Willen I se en Prophet? Ja, jag säger eder, mer än en Prophet.

¹⁰Ty han är den samme, om hwilken skrifit är: Si, jag sänder min Ängel för ditt ansikte, hwilken skall tilreda din wäg för dig.

¹¹Sannerliga säger jag eder: Ibland dem, som äro födde af qwinnor, är ingen upkommen, som är större än Johannes Döparen; dock likwäl, den som är minst i himmelriket, han är större än han.

¹²Men ifrå Johannis Döparens dagar, och til denna dagen, lider himmelriket wåld; och de wäldige rifwa det til sig.

¹³Ty alle Propheterna och lagen hafwa spått intil Johannem.

¹⁴Och om I wiljen anammat, han är Elias, som komma skulle.

¹⁵Den som hafwer öron til at höra, han höre.

¹⁶Men wid hwem skall jag likna detta slägtet? Det är likt barnom, som uppå torget sitta, och ropa til sina stallbröder;

¹⁷Och säga: Wi hafwe pipat för eder, och I willen intet dansa; wi hafwe sjungit sorgasång til eder, och I willen intet gråta.

¹⁸Johannes är kommen, och hwarken åt eller drack; och de säga: Han hafwer djefwulen.

¹⁹Menniskones Son är kommen, äter och dricker; och de säga: Si, hwilken fråssare och windrinkare är den mannen, Publicaners och syndares wän. Och wisdomenom warder rätt gifwet utaf sinom barnom.

²⁰Då begynte han til at förwita de städer, i hwilkom han hade gjort sina mesta krafter, och de hade likwäl intet bättrat sig:

²¹We dig, Chorazin, we dig, Bethsaida; ty hade sådana krafter warit gjorda i Tyro och Sidon, som i eder gjorda äro, de hade långo uti säck och asko gjort syndabättring.

²²Dock säger jag eder, at Tyro och Sidoni skall drägeligare warda på domedag, än eder.

²³Och du Capernaum, som äst upphöjd allt intil himmelen, du skalt blifwa nederstött allt intil helwete; förty hade sådana krafter skett i Sodoma, som i dig skedde åro, det hade stått än i dag.

²⁴Dock säger jag eder: De Sodomeers lande skall drägeligare warda på domedag än dig.

²⁵I den tiden swarade JEsus, och sade: Jag prisar dig, Fader, himmelens och jordenes HERre, at du hafwer detta dolt för de wisa och förnumstiga, och hafwer det uppenbarat för de fåkunniga.

²⁶Ja, Fader, så hafwer warit behageligit för dig.

²⁷All ting äro gifwen mig i wåld af minom Fader; och ingen känner Sonen, utan Fadren; och ingen heller känner Fadren, utan Sonen, och den som Sonen will det uppenbara.

²⁸Kommer til mig, I alle, som arbeten, och ären betungade; och jag will wederqwecka eder.

²⁹Tager på eder mitt ok, och lärer af mig; ty jag är mild och ödmjuk af hjertat; och I skolen finna ro til edra själar.

³⁰Ty mitt ok är lustigt, och min börda är lätt.

Matteus 11

¹När Jesus hade givit sina tolv lärjungar alla dessa bud, gick han därifrån vidare, för att undervisa och predika i deras städer.

²Men när Johannes i sitt fängelse fick höra om Kristi gärningar, sände han bud med sina lärjungar

³och lät fråga honom: »Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?»

⁴Då svarade Jesus och sade till dem: »Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I hören och sen:

⁵blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, och 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'.

⁶Och salig är den för vilken jag icke bliver en stötesten.»

⁷När dessa sedan gingo bort, begynte Jesus tala till folket om Johannes: »Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden?

⁸Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära fina kläder, dem finnen I ju i konungapalatsen.

⁹Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han.

¹⁰Han är den om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.'

¹¹Sannerligen säger jag eder: Bland dem som äro födda av kvinnor har ingen uppstått, som har varit större än Johannes döparen; men den som är minst i himmelriket är likväl större än han.

¹²Och från Johannes döparens dagar intill denna stund tränger himmelriket fram med storm, och människor storma fram och rycka det till sig.

¹³Ty alla profeterna och lagen hava profeterat intill Johannes;

¹⁴och om I viljen tro det: han är Elias, den som skulle komma.

¹⁵Den som har öron, han höre.

¹⁶Men vad skall jag likna detta släkte vid? Det är likt barn som sitta på torgen och ropa till andra barn

¹⁷och säga: 'Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke jämrat eder.'

¹⁸Ty Johannes kom, och han varken äter eller dricker, och så säger man: 'Han är besatt av en ond ande.'

¹⁹Människosonen kom, och han både äter och dricker, och nu säger man: 'Se vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!' Men Visheten har fått rätt av sina barn.»

²⁰Därefter begynte han tala bestraffande ord till de städer i vilka han hade utfört så många av sina kraftgärningar, och förehålla dem att de icke hade gjort bättring:

²¹»Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava gjort bättring i säck och aska.

²²Men jag säger eder: För Tyrus och Sidon skall det på domens dag bliva drägligare än för eder.

²³Och du, Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i dig hade blivit gjorda i Sodom, så skulle det hava stått ännu i dag.

²⁴Men jag säger eder att det för Sodoms land skall på domens dag bliva drägligare än för dig.»

²⁵Vid den tiden talade Jesus och sade: »Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga.

²⁶Ja, Fader; så har ju varit ditt behag.

²⁷Allt har av min Fader blivit förtrott åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern, ej heller känner någon Fadern utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd. --

²⁸Kommen till mig, I alla som arbeten och ären betungade, så skall jag giva eder ro.

²⁹Tagen på eder mitt ok och lären av mig, ty jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat; 'så skolen I finna ro för edra själar'.

³⁰Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt.»