chevron_right

1 Moseboken 1

1I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.

2Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet.

3Och Gud sade: »Varde ljus»; och det vart ljus.

4Och Gud såg att ljuset var gott; och Gud skilde ljuset från mörkret.

5Och Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det vart afton, och det vart morgon, den första dagen.

6Och Gud sade: »Varde mitt i vattnet ett fäste som skiljer vatten från vatten.»

7Och Gud gjorde fästet, och skilde vattnet under fästet från vattnet ovan fästet; och det skedde så.

8Och Gud kallade fästet himmel. Och det vart afton, och det vart morgon, den andra dagen.

9Och Gud sade: »Samle sig det vatten som är under himmelen till en särskild plats, så att det torra bliver synligt.» Och det skedde så.

10Och Gud kallade det torra jord, och vattensamlingen kallade han hav. Och Gud såg att det var gott.

11Och Gud sade: »Frambringe jorden grönska, fröbärande örter och fruktträd, som efter sina arter bära frukt, vari de hava sitt frö, på jorden.» Och det skedde så;

12jorden frambragte grönska, fröbärande örter, efter deras arter, och träd som efter sina arter buro frukt, vari de hade sitt frö. Och Gud såg att det var gott.

13Och det vart afton, och det vart morgon, den tredje dagen.

14Och Gud sade: »Varde på himmelens fäste ljus som skilja dagen från natten, och vare de till tecken och till att utmärka särskilda tider, dagar och år,

15och vare de på himmelens fäste till ljus som lysa över jorden.» Och det skedde så;

16Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att råda över dagen, och det mindre ljuset till att råda över natten, så ock stjärnorna.

17Och Gud satte dem på himmelens fäste till att lysa över jorden,

18och till att råda över dagen och över natten, och till att skilja ljuset från mörkret. Och Gud såg att det var gott.

19Och det vart afton, och det vart morgon, den fjärde dagen.

20Och Gud sade: »Frambringe vattnet ett vimmel av levande varelser; flyge ock fåglar över jorden under himmelens fäste.»

21Och Gud skapade de stora havsdjuren och hela det stim av levande varelser, som vattnet vimlar av, efter deras arter, så ock alla bevingade fåglar, efter deras arter. Och Gud såg att det var gott.

22Och Gud välsignade dem och sade: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen vattnet i haven; föröke sig ock fåglarna på jorden.»

23Och det vart afton, och det vart morgon, den femte dagen.

24Och Gud sade: »Frambringe jorden levande varelser, efter deras arter, boskapsdjur och kräldjur och vilda djur, efter deras arter.» Och det skedde så;

25Gud gjorde de vilda djuren, efter deras arter, och boskapsdjuren, efter deras arter, och alla kräldjur på marken, efter deras arter. Och Gud såg att det var gott.

26Och Gud sade: »Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika; och må de råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som röra sig på jorden.»

27Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.

28Och Gud välsignade dem; Gud sade till dem: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.»

29Och Gud sade: »Se, jag giver eder alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med fröbärande trädfrukt; detta skolen I hava till föda.

30Men åt alla djur på jorden och åt alla fåglar under himmelen och åt allt som krälar på jorden, vad som i sig har en levande själ, åt dessa giver jag alla gröna örter till föda.» Och det skedde så.

31Och Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det vart afton, och det vart morgon, den sjätte dagen.

1 Moseboken 1

1I begynnelsen skapade Gud Himmel och Jord.

2Och jorden war öde och tom, och mörker war på djupet, och Guds Ande swäfde öfwer watnet.

3Och Gud sade: Warde Ljus, och det wardt Ljus.

4Och Gud såg ljuset, at det war godt. Då skilde Gud ljuset ifrå mörkret.

5Och kallade ljuset Dag och mörkret Natt. Och wardt af afton och morgon den första dagen.

6Och Gud sade: Warde et Fäste emellan watnen, och åtskilje watn ifrå watn.

7Och Gud gjorde fästet, och åtskilde det watnet, som war under fästet, ifrå det watn, som war ofwan fästet. Och det skedde så.

8Och Gud kallade fästet Himmel. Och wardt af afton och morgon den andra dagen.

9Och Gud sade: Församle sig watnet, som är under himmelen, uti besynnerliga rum, att det torra må synas. Och det skedde så.

10Och Gud kallade det torra Jord, och watnens församlingar kallade han Haf. Och Gud såg, at det war godt.

11Och Gud sade: Bäre jorden gräs och örter, som frö hafwa, och fruktsam trä, at hwart och et bär frukt efter sin art, och hafwer sitt eget frö i sig sjelfwo på jordene. Och det skedde så.

12Och jorden bar gräs och örter, som frö hade, hwart efter sin art, och trä, som frukt båro, och hade sitt eget frö i sig sjelfwo, hwart efter sin art. Och Gud såg, att det war godt.

13Och wardt af afton och morgon den tredje dagen.

14Och Gud sade: Warde Ljus uti himmelens fäste, och åtskilje dag och natt, och gifwe tekn, månader, dagar och år.

15Och ware för ljus uti himmelens fäste, och lyse på jordene. Och det skedde så.

16Och Gud gjorde tu stor ljus; et stort ljus, som regerade dagen, och et litet ljus, som regerade nattena; och stjernor.

17Och Gud satte dem uti himmelens fäste, at de skina skulle på jordene:

18Och regera dagen och nattena, och åtskilja ljuset och mörkret. Och Gud såg, at det war godt.

19Och wardt af afton och morgon den fjerde dagen.

20Och Gud sade: Göre watnet af sig kräkande och lefwande djur, och foglar, som på jordene flyga under himmelens fäste.

21Och Gud skapade stora hwalar, och allahanda lefwande och kräkande djur, som watnet af sig gör, hwart efter sin art, och allahanda fjäderfoglar, hwart efter sin art. Och Gud såg, at det war godt.

22Och wälsignade dem, och sade: Warer fruktsame, och förökens, och upfyller hafsens watn, och foglarna föröke sig på jordene.

23Och wardt af afton och morgon den femte dagen.

24Och Gud sade: Göre jorden af sig lefwande djur, hwart efter sin art, fänad, kräkande djur, och wilddjur på jordene, hwart efter sin art. Och det skedde så.

25Och Gud gjorde wilddjur på jordene, hwart efter sin art, fänad efter sin art, allahanda kräkande djur på jordene efter sin art. Och Gud såg, at det war godt.

26Och Gud sade: Låt oss göra Menniskona til et beläte, det oss likt är, den råda skall öfwer fiskarna i hafwet, och öfwer foglarna under himmelen, och öfwer fänaden, och öfwer hela jordena, och öfwer allt som kräker på jordene.

27Och Gud skapade menniskona sig till et beläte, til Guds beläte skapade han honom, Man och Qwinno skapade han dem.

28Och Gud wälsignade dem, och sade til dem: Warer fruktsame, och föröker eder, och upfyller jordena, och hafwer henne under eder, och råder öfwer fiskarna i hafwet, och öfwer foglarna under himmelen, och öfwer all djur, som kräla på jordene.

29Och Gud sade: Si, jag hafwer gifwit eder allahanda örter, som frö hafwa på hela jordene, och allahanda fruktsam trä, och trä, som frö hafwa i sig sjelfwo, eder til mat.

30Och allom djurom på jordene, och allom foglom under himmelen, och allo thy, som kräker på jordene, och lif hafwer, at de skola hafwa allahanda gröna örter til at äta. Och det skedde så.

31Och Gud såg på allt det han gjort hade, och si, det war allt ganska godt. Och wardt af afton och morgon den sjette dagen.

1 Moseboken 1

1I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.

2Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet.

3Och Gud sade: »Varde ljus»; och det vart ljus.

4Och Gud såg att ljuset var gott; och Gud skilde ljuset från mörkret.

5Och Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det vart afton, och det vart morgon, den första dagen.

6Och Gud sade: »Varde mitt i vattnet ett fäste som skiljer vatten från vatten.»

7Och Gud gjorde fästet, och skilde vattnet under fästet från vattnet ovan fästet; och det skedde så.

8Och Gud kallade fästet himmel. Och det vart afton, och det vart morgon, den andra dagen.

9Och Gud sade: »Samle sig det vatten som är under himmelen till en särskild plats, så att det torra bliver synligt.» Och det skedde så.

10Och Gud kallade det torra jord, och vattensamlingen kallade han hav. Och Gud såg att det var gott.

11Och Gud sade: »Frambringe jorden grönska, fröbärande örter och fruktträd, som efter sina arter bära frukt, vari de hava sitt frö, på jorden.» Och det skedde så;

12jorden frambragte grönska, fröbärande örter, efter deras arter, och träd som efter sina arter buro frukt, vari de hade sitt frö. Och Gud såg att det var gott.

13Och det vart afton, och det vart morgon, den tredje dagen.

14Och Gud sade: »Varde på himmelens fäste ljus som skilja dagen från natten, och vare de till tecken och till att utmärka särskilda tider, dagar och år,

15och vare de på himmelens fäste till ljus som lysa över jorden.» Och det skedde så;

16Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att råda över dagen, och det mindre ljuset till att råda över natten, så ock stjärnorna.

17Och Gud satte dem på himmelens fäste till att lysa över jorden,

18och till att råda över dagen och över natten, och till att skilja ljuset från mörkret. Och Gud såg att det var gott.

19Och det vart afton, och det vart morgon, den fjärde dagen.

20Och Gud sade: »Frambringe vattnet ett vimmel av levande varelser; flyge ock fåglar över jorden under himmelens fäste.»

21Och Gud skapade de stora havsdjuren och hela det stim av levande varelser, som vattnet vimlar av, efter deras arter, så ock alla bevingade fåglar, efter deras arter. Och Gud såg att det var gott.

22Och Gud välsignade dem och sade: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen vattnet i haven; föröke sig ock fåglarna på jorden.»

23Och det vart afton, och det vart morgon, den femte dagen.

24Och Gud sade: »Frambringe jorden levande varelser, efter deras arter, boskapsdjur och kräldjur och vilda djur, efter deras arter.» Och det skedde så;

25Gud gjorde de vilda djuren, efter deras arter, och boskapsdjuren, efter deras arter, och alla kräldjur på marken, efter deras arter. Och Gud såg att det var gott.

26Och Gud sade: »Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika; och må de råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som röra sig på jorden.»

27Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.

28Och Gud välsignade dem; Gud sade till dem: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.»

29Och Gud sade: »Se, jag giver eder alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med fröbärande trädfrukt; detta skolen I hava till föda.

30Men åt alla djur på jorden och åt alla fåglar under himmelen och åt allt som krälar på jorden, vad som i sig har en levande själ, åt dessa giver jag alla gröna örter till föda.» Och det skedde så.

31Och Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det vart afton, och det vart morgon, den sjätte dagen.

Swipe to compare

1 Moseboken 1:1
Swe1917

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.

SweKarlXII

I begynnelsen skapade Gud Himmel och Jord.

2
Swe1917

Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet.

SweKarlXII

Och jorden war öde och tom, och mörker war på djupet, och Guds Ande swäfde öfwer watnet.

3
Swe1917

Och Gud sade: »Varde ljus»; och det vart ljus.

SweKarlXII

Och Gud sade: Warde Ljus, och det wardt Ljus.

4
Swe1917

Och Gud såg att ljuset var gott; och Gud skilde ljuset från mörkret.

SweKarlXII

Och Gud såg ljuset, at det war godt. Då skilde Gud ljuset ifrå mörkret.

5
Swe1917

Och Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det vart afton, och det vart morgon, den första dagen.

SweKarlXII

Och kallade ljuset Dag och mörkret Natt. Och wardt af afton och morgon den första dagen.

6
Swe1917

Och Gud sade: »Varde mitt i vattnet ett fäste som skiljer vatten från vatten.»

SweKarlXII

Och Gud sade: Warde et Fäste emellan watnen, och åtskilje watn ifrå watn.

7
Swe1917

Och Gud gjorde fästet, och skilde vattnet under fästet från vattnet ovan fästet; och det skedde så.

SweKarlXII

Och Gud gjorde fästet, och åtskilde det watnet, som war under fästet, ifrå det watn, som war ofwan fästet. Och det skedde så.

8
Swe1917

Och Gud kallade fästet himmel. Och det vart afton, och det vart morgon, den andra dagen.

SweKarlXII

Och Gud kallade fästet Himmel. Och wardt af afton och morgon den andra dagen.

9
Swe1917

Och Gud sade: »Samle sig det vatten som är under himmelen till en särskild plats, så att det torra bliver synligt.» Och det skedde så.

SweKarlXII

Och Gud sade: Församle sig watnet, som är under himmelen, uti besynnerliga rum, att det torra må synas. Och det skedde så.

10
Swe1917

Och Gud kallade det torra jord, och vattensamlingen kallade han hav. Och Gud såg att det var gott.

SweKarlXII

Och Gud kallade det torra Jord, och watnens församlingar kallade han Haf. Och Gud såg, at det war godt.

11
Swe1917

Och Gud sade: »Frambringe jorden grönska, fröbärande örter och fruktträd, som efter sina arter bära frukt, vari de hava sitt frö, på jorden.» Och det skedde så;

SweKarlXII

Och Gud sade: Bäre jorden gräs och örter, som frö hafwa, och fruktsam trä, at hwart och et bär frukt efter sin art, och hafwer sitt eget frö i sig sjelfwo på jordene. Och det skedde så.

12
Swe1917

jorden frambragte grönska, fröbärande örter, efter deras arter, och träd som efter sina arter buro frukt, vari de hade sitt frö. Och Gud såg att det var gott.

SweKarlXII

Och jorden bar gräs och örter, som frö hade, hwart efter sin art, och trä, som frukt båro, och hade sitt eget frö i sig sjelfwo, hwart efter sin art. Och Gud såg, att det war godt.

13
Swe1917

Och det vart afton, och det vart morgon, den tredje dagen.

SweKarlXII

Och wardt af afton och morgon den tredje dagen.

14
Swe1917

Och Gud sade: »Varde på himmelens fäste ljus som skilja dagen från natten, och vare de till tecken och till att utmärka särskilda tider, dagar och år,

SweKarlXII

Och Gud sade: Warde Ljus uti himmelens fäste, och åtskilje dag och natt, och gifwe tekn, månader, dagar och år.

15
Swe1917

och vare de på himmelens fäste till ljus som lysa över jorden.» Och det skedde så;

SweKarlXII

Och ware för ljus uti himmelens fäste, och lyse på jordene. Och det skedde så.

16
Swe1917

Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att råda över dagen, och det mindre ljuset till att råda över natten, så ock stjärnorna.

SweKarlXII

Och Gud gjorde tu stor ljus; et stort ljus, som regerade dagen, och et litet ljus, som regerade nattena; och stjernor.

17
Swe1917

Och Gud satte dem på himmelens fäste till att lysa över jorden,

SweKarlXII

Och Gud satte dem uti himmelens fäste, at de skina skulle på jordene:

18
Swe1917

och till att råda över dagen och över natten, och till att skilja ljuset från mörkret. Och Gud såg att det var gott.

SweKarlXII

Och regera dagen och nattena, och åtskilja ljuset och mörkret. Och Gud såg, at det war godt.

19
Swe1917

Och det vart afton, och det vart morgon, den fjärde dagen.

SweKarlXII

Och wardt af afton och morgon den fjerde dagen.

20
Swe1917

Och Gud sade: »Frambringe vattnet ett vimmel av levande varelser; flyge ock fåglar över jorden under himmelens fäste.»

SweKarlXII

Och Gud sade: Göre watnet af sig kräkande och lefwande djur, och foglar, som på jordene flyga under himmelens fäste.

21
Swe1917

Och Gud skapade de stora havsdjuren och hela det stim av levande varelser, som vattnet vimlar av, efter deras arter, så ock alla bevingade fåglar, efter deras arter. Och Gud såg att det var gott.

SweKarlXII

Och Gud skapade stora hwalar, och allahanda lefwande och kräkande djur, som watnet af sig gör, hwart efter sin art, och allahanda fjäderfoglar, hwart efter sin art. Och Gud såg, at det war godt.

22
Swe1917

Och Gud välsignade dem och sade: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen vattnet i haven; föröke sig ock fåglarna på jorden.»

SweKarlXII

Och wälsignade dem, och sade: Warer fruktsame, och förökens, och upfyller hafsens watn, och foglarna föröke sig på jordene.

23
Swe1917

Och det vart afton, och det vart morgon, den femte dagen.

SweKarlXII

Och wardt af afton och morgon den femte dagen.

24
Swe1917

Och Gud sade: »Frambringe jorden levande varelser, efter deras arter, boskapsdjur och kräldjur och vilda djur, efter deras arter.» Och det skedde så;

SweKarlXII

Och Gud sade: Göre jorden af sig lefwande djur, hwart efter sin art, fänad, kräkande djur, och wilddjur på jordene, hwart efter sin art. Och det skedde så.

25
Swe1917

Gud gjorde de vilda djuren, efter deras arter, och boskapsdjuren, efter deras arter, och alla kräldjur på marken, efter deras arter. Och Gud såg att det var gott.

SweKarlXII

Och Gud gjorde wilddjur på jordene, hwart efter sin art, fänad efter sin art, allahanda kräkande djur på jordene efter sin art. Och Gud såg, at det war godt.

26
Swe1917

Och Gud sade: »Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika; och må de råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som röra sig på jorden.»

SweKarlXII

Och Gud sade: Låt oss göra Menniskona til et beläte, det oss likt är, den råda skall öfwer fiskarna i hafwet, och öfwer foglarna under himmelen, och öfwer fänaden, och öfwer hela jordena, och öfwer allt som kräker på jordene.

27
Swe1917

Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.

SweKarlXII

Och Gud skapade menniskona sig till et beläte, til Guds beläte skapade han honom, Man och Qwinno skapade han dem.

28
Swe1917

Och Gud välsignade dem; Gud sade till dem: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.»

SweKarlXII

Och Gud wälsignade dem, och sade til dem: Warer fruktsame, och föröker eder, och upfyller jordena, och hafwer henne under eder, och råder öfwer fiskarna i hafwet, och öfwer foglarna under himmelen, och öfwer all djur, som kräla på jordene.

29
Swe1917

Och Gud sade: »Se, jag giver eder alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med fröbärande trädfrukt; detta skolen I hava till föda.

SweKarlXII

Och Gud sade: Si, jag hafwer gifwit eder allahanda örter, som frö hafwa på hela jordene, och allahanda fruktsam trä, och trä, som frö hafwa i sig sjelfwo, eder til mat.

30
Swe1917

Men åt alla djur på jorden och åt alla fåglar under himmelen och åt allt som krälar på jorden, vad som i sig har en levande själ, åt dessa giver jag alla gröna örter till föda.» Och det skedde så.

SweKarlXII

Och allom djurom på jordene, och allom foglom under himmelen, och allo thy, som kräker på jordene, och lif hafwer, at de skola hafwa allahanda gröna örter til at äta. Och det skedde så.

31
Swe1917

Och Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det vart afton, och det vart morgon, den sjätte dagen.

SweKarlXII

Och Gud såg på allt det han gjort hade, och si, det war allt ganska godt. Och wardt af afton och morgon den sjette dagen.

Bibeljämförelse | Sacrilo