Jona 4 Jämförelse: Karl XII Bibeln vs Swedish 1917
Jona 4
1Det förtröt Jona ganska storliga, och wardt wred;
2Och bad till HErran, och sade: Ack! HErre, det är det som jag sade, då jag ännu war i mitt land; derföre jag ock wille det förekomma, och fly till hafs; ty jag wet att du äst en nådelig Gud, barmhertig, långmodig, och af stor mildhet, och låter dig ångra det onda.
3Så tag då nu mina själ ifrå mig, HErre; ty jag will heldre wara död, än lefwa.
4Men HErren sade: Menar du, att du skäliga wredgas?
5Och Jona gick utu staden, och satte sig östan för staden, och gjorde sig der ena hyddo; der satte han sig neder i skuggan, till dess han måtte se hwad stadenom wederfaras skulle.
6Men HErren Gud förskaffade en kurbits; den wäxte öfwer Jona, att hon skulle skygga öfwer hans hufwud, och wederqwicka honom i hans wedermödo; och Jona gladdes fast öfwer den kurbitsen.
7Men Gud förskaffade en matk om morgonen, då morgonrodnen uppgick; han åt kurbitsen, så att hon förtorkades.
8Men då solen uppgången war, förskaffade Gud ett torrt östanwäder, och solen stack Jona uppå hufwudet, så att han wanmägtig wardt. Då önskade han sine själ döden, och sade: Jag wille heldre wara död, än lefwandes.
9Då sade Gud till Jona: Menar du, att du skäliga wredgas om kurbitsen? Och han sade: Jag må wäl wredgas allt intill döden.
10Och HErren sade: Du jämrar dig om kurbitsen, der du intet uppå arbetat hafwer, och hafwer ej heller låtit henne uppwäxa, hwilken i ene natt wardt, och i ene natt förgicks;
11Och jag skulle icke jämra mig öfwer Nineve, en sådana stor stad, der mer uti är än hundradetusend och tjugutusend menniskor, som intet weta åtskilja mellan sina högra hand och den wenstra; dertill ock mycken djur?
Jona 4
1Men detta förtröt Jona högeligen, och hans vrede upptändes.
2Och han bad till HERREN och sade: »Ack Herre, var det icke detta jag tänkte, när jag ännu var i mitt land! Därför ville jag ock i förväg fly undan till Tarsis. Jag visste ju att du är en nådig och barmhärtig Gud, långmodig och stor i mildhet, och sådan att du ångrar det onda.
3Så tag nu, Herre, mitt liv ifrån mig; ty jag vill hellre vara död än leva.»
4Men HERREN sade: »Menar du att du har skäl till att vredgas?»
5Och Jona gick ut ur staden och stannade öster om staden; där gjorde han sig en hydda och satt i skuggan därunder, för att se huru det skulle gå med staden.
6Och HERREN Gud lät en ricinbuske skjuta upp över Jona, för att den skulle giva skugga åt hans huvud och hjälpa honom ur hans förtrytelse; och Jona gladde sig högeligen över ricinbusken.
7Men dagen därefter, när morgonrodnaden gick upp, sände Gud maskar som frätte ricinbusken, så att den vissnade.
8När sedan solen hade gått upp, sände Gud en brännande östanvind, och solen stack Jona på huvudet, så att han försmäktade. Då önskade han sig döden och sade: »Jag vill hellre vara död än leva.»
9Men Gud sade till Jona: »Menar du att du har skäl till att vredgas för ricinbuskens skull?» Han svarade: »Jag må väl hava skäl att vredgas till döds.»
10Då sade HERREN: »Du ömkar dig över ricinbusken, som du icke har haft någon möda med och icke har dragit upp, som kom till på en natt och förgicks efter en natt.
11Och jag skulle icke ömka mig över Nineve, den stora staden, där mer än ett hundra tjugu tusen människor finnas, som icke förstå att skilja mellan höger och vänster, och därtill djur i myckenhet!»
Förstå Karl XII Bibeln vs Swedish 1917 i Jona 4
Karl XII Bibeln (SweKarlXII)
Karl XII:s bibel från 1703.
Swedish 1917
1917 års kyrkobibel - En klassisk svensk översättning med stor litterär betydelse.
Du ser en sida-vid-sida-jämförelse av Jona 4 i Karl XII Bibeln och Swedish 1917. Att jämföra dessa två versioner kan hjälpa till att belysa nyanserna i originaltexten.
Key Comparison: Jona 4:1
"Det förtröt Jona ganska storliga, och wardt wred;"
"Men detta förtröt Jona högeligen, och hans vrede upptändes."
