Första Tessalonikerbrevet 3 Jämförelse: Swedish 1917 vs Karl XII Bibeln

Första Tessalonikerbrevet 3

¹Därför, när vi icke mer kunde uthärda, beslöto vi att stanna ensamma kvar i Aten,

²och sände åstad Timoteus, vår broder och Guds tjänare vid förkunnandet av evangelium om Kristus, för att han skulle styrka och uppmuntra eder i eder tro,

³så att ingen bleve vacklande under dessa lidanden. Ty I veten själva att sådana äro oss förelagda.

⁴Redan när vi voro hos eder, sade vi ju eder förut att vi skulle komma att utstå lidanden. Så har nu ock skett, det veten I.

⁵Det var också därför som jag sände honom åstad, när jag icke mer kunde uthärda; ty jag ville veta något om eder tro, eftersom jag fruktade att frestaren till äventyrs hade så frestat eder, att vårt arbete skulle bliva utan frukt.

⁶Men nu, då Timoteus har kommit till oss från eder och förkunnat för oss det glada budskapet om eder tro och kärlek, och sagt oss att I alltjämt haven oss i god hågkomst, och att I längten efter att se oss, likasom vi längta efter eder,

⁷nu hava vi i fråga om eder, käre bröder, genom eder tro fått hugnad i all vår nöd och allt vårt lidande.

⁸Ty nu leva vi, eftersom I stån fasta i Herren.

⁹Ja, huru skola vi nog kunna tacka Gud för eder, till gengäld för all den glädje som vi genom eder hava inför vår Gud?

¹⁰Natt och dag är det vår innerligaste bön, att vi må få se edra ansikten och avhjälpa vad som kan brista i eder tro.

¹¹Men vår Gud och Fader själv och vår Herre Jesus må för oss jämna vägen till eder.

¹²Och eder må Herren giva en allt större och mer överflödande kärlek till varandra, ja, till alla människor, en sådan kärlek som vi hava till eder,

¹³så att edra hjärtan styrkas till att vara ostraffliga i helighet inför vår Gud och Fader vid vår Herre Jesu tillkommelse, när han kommer med alla sina heliga.

Första Tessalonikerbrevet 3

¹Derföre kundom wi icke längre hafwat fördrag; och oss syntes, at wi uti Athen allena skulle qware blifwa.

²Och hafwe sändt Timotheum, wår broder, och Guds tjenare, och wår hjelpare i Ewangelio Christi, til at styrka och trösta eder i edra tro:

³På det ingen skulle låta wika sig uti denna bedröfwelse; ty I weten, at wi ärom dertil satte.

⁴Ty när wi worom när eder, sade wi eder det tilförene, at wi måste lida bedröfwelse; såsom ock skedt är, och I weten.

⁵Derföre kunde jag ock icke länger hafwat fördrag, utan sände åstad; på det jag skulle förfara edra tro, at til äfwentyrs frestaren icke hade försökt eder, och wårt arbete hade då fåfängt wordit.

⁶Men nu nyliga, sedan Timotheus kommen war til oss ifrån eder, och underwiste oss edra tro och kärlek; och at I alltid tänken på oss til det bästa, och åstunden at se oss, såsom ock wi eder:

⁷Wordom wi, käre bröder, hugswalade på eder, uti all wår bedröfwelse och nöd, genom edra tro.

⁸Ty wi lefwe nu, efter I stån i HERranom.

⁹Hwad tack kunne wi Gudi säga för eder. för all den glädje, som wi hafwe af eder, för wår Gud?

¹⁰wi bedje dag och natt ganska mycket, at wi mågom se edart ansigte, och upfylla det i edra tro fattas.

¹¹Men Gud sjelfwer, och wår Fader, och wår HERre JEsus Christus, skicke wår wäg til eder.

¹²Men HERren föröke eder, och låte kärleken öfwerflöda inbördes och til hwar man; såsom ock wi äre til eder:

¹³At edor hjerta måga styrkt och ostraffelig blifwa, i helighet, för Gudi och wårom Fader, uti wårs HERras JEsu Christi tilkommelse, med all hans helgon.