Första Tessalonikerbrevet 1 Jämförelse: Swedish 1917 vs Karl XII Bibeln

Första Tessalonikerbrevet 1

¹Paulus och Silvanus och Timoteus hälsa tessalonikernas församling i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid[1] vare med eder.

²Vi tacka Gud alltid för eder alla, när vi tänka på eder i våra böner.

³Ty oavlåtligen ihågkomma vi inför vår Gud och Fader edra gärningar i tron och edert arbete i kärleken och eder ståndaktighet i hoppet, i vår Herre Jesus Kristus.

⁴Vi veta ju, käre bröder, i Guds älskade, huru det var, när I bleven utvalda:

⁵vårt evangelium kom till eder icke med ord allenast, utan i kraft och helig ande och med full visshet. I veten ock på vad sätt vi uppträdde bland eder, till edert bästa.

⁶Och I å eder sida bleven våra efterföljare och därmed Herrens, i det att I, mitt under stort betryck, togen emot ordet med glädje i helig ande.

⁷Så bleven I själva ett föredöme för alla de troende i Macedonien och Akaja.

⁸Ty från eder har genljudet av Herrens ord gått vidare ut; icke allenast i Macedonien och Akaja, utan allestädes har eder tro på Gud blivit känd, så att vi för vår del icke behöva tala något därom.

⁹Ty själva förkunna de om oss, med vilken framgång vi begynte vårt arbete hos eder, och huru I från avgudarna omvänden eder till Gud, till att tjäna den levande och sanne Guden,

¹⁰och till att vänta hans Son från himmelen, honom som han har uppväckt från de döda, Jesus, som frälsar oss undan den kommande vredesdomen. [1] av Gud, vår Fader, och Herren Jesu Kristus

Första Tessalonikerbrevet 1

¹Paulus, och Silvanus, och Timotheus: Den församling i Thessalonica, uti Gud Fader, och HERranom JEsu Christo: Nåd ware med eder, och frid af Gudi, wårom Fader, och HERranom JEsu Christo.

²Wi tackom Gudi alltid för eder alla, och hafwom eder i åminnelse i wåra böner, utan återwändo:

³Tänkande på edart werk i trone, och på edart arbete i kärleken, och på edart tålamod i hoppet, hwilket är wår HERre, JEsus Christus, för Gudi och wårom Fader.

⁴Ty, käre bröder, af Gudi älskade, wi wete, huru I ären utwalde;

⁵At wårt Ewangelium hafwer warit när eder, icke allenast med ordom, utan både i kraft, och i den Helga Anda, och i fulla wisshet, såsom I weten, hurudane wi worom när eder, för edra skull.

⁶Och I ären wordne wåre efterföljare, och HERrans; och hafwen anammat ordet ibland mång bedröfwelse, med den Helga Andas fröjd:

⁷Så at I ären wordne en efterdömelse allom trognom uti Macedonia och Achaja.

⁸Ty af eder är HERrans ord utgånget, icke allenast i Macedonia, och Achaja; utan ock i all rum är edor tro, som I hafwen til Gud, utkommen; så at oss är icke behof at säga något.

⁹Ty de sjelfwe förkunna om eder, hurudana ingång wi hadom til eder; och huru I omwände worden til Gud ifrån afgudarna, til at tjena den lefwande och sanna Gud;

¹⁰Och til at wänta hans Son af himmelen, hwilken han upwäckt hafwer ifrå de döda, JEsum, den oss frälsar ifrå den tilkommande wrede.