Andra Moseboken 24

¹Och han sade till Mose: »Stig upp till HERREN, du själv jämte Aron, Nadab och Abihu och sjuttio av de äldste i Israel; och I skolen tillbedja på avstånd.

²Mose allena må träda fram till HERREN, de andra må icke träda fram; ej heller må folket stiga ditupp med honom.»

³Och Mose kom till folket och förkunnade för det alla HERRENS ord och alla hans rätter. Då svarade allt folket med en mun och sade: »Efter alla de ord HERREN har talat vilja vi göra.»

⁴Därefter upptecknade Mose alla HERRENS ord. Och följande morgon stod han bittida upp och byggde ett altare nedanför berget. Och han reste där tolv stoder, efter Israels tolv stammar.

⁵Och han sände israeliternas unga män åstad till att offra brännoffer, så ock slaktoffer av tjurar till tackoffer åt HERREN.

⁶Och Mose tog hälften av blodet och slog det i skålarna, och den andra hälften av blodet stänkte han på altaret.

⁷Och han tog förbundsboken och, föreläste den för folket. Och de sade: »Allt vad HERREN har sagt vilja vi göra och lyda.

⁸Då tog Mose blodet och stänkte därav på folket och sade: »Se, detta är förbundets blod, det förbunds som HERREN har slutit med eder, i enlighet med alla dessa ord.»

⁹Och Mose och Aron, Nadab och Abihu och sjuttio av de äldste i Israel stego ditupp.

¹⁰Och de fingo se Israels Gud; och under hans fötter var likasom ett inlagt golv av safirer, likt själva himmelen i klarhet.

¹¹Men han lät icke sin hand drabba Israels barns ypperste, utan sedan de hade skådat Gud, åto de och drucko.

¹²Och HERREN sade till Mose: »Stig upp till mig på berget och bliv kvar där, så skall jag giva dig stentavlorna och lagen och budorden som jag har skrivit, till undervisning för dessa.»

¹³Då begav sig Mose åstad med sin tjänare Josua; och Mose steg upp på Guds berg.

¹⁴Men till de äldste sade han: »Vänten här på oss, till dess att vi komma tillbaka till eder. Se, Aron och Hur äro hos eder; den som har något att andraga, han må vända sig till dem.»

¹⁵Så steg Mose upp på berget, och molnskyn övertäckte berget.

¹⁶Och HERRENS härlighet vilade på Sinai berg, och molnskyn övertäckte det i sex dagar; men den sjunde dagen kallade han på Mose ur skyn.

¹⁷Och HERRENS härlighet tedde sig inför Israels barns ögon såsom en förtärande eld, på toppen av berget.

¹⁸Och Mose gick mitt in i skyn och steg upp på berget. Sedan blev Mose kvar på berget i fyrtio dagar och fyrtio nätter.

Andra Moseboken 24

¹Och till Mose sade han: Stig upp till HERran, du och Aaron, Nadab och Abihu, och de sjutio äldste i Israel, och tillbedjer fjerran.

²Och Mose nalke sig allena intill HERran, och låt de andra intet nalkas; och folket komme ej heller med honom upp.

³Mose kom, och förtäljde folkena all HERrans ord, och alla rätter: Då swarade allt folket med ena röst, och sade: All de ord, som HERren sagt hafwer, wilje wi göra.

⁴Då skref Mose all HERrans ord, och stod om morgonen bittida upp, och byggde ett altare nedan wid berget, med tolf stodar, efter de tolf Israels slägter;

⁵Och sände dit unga män af Israels barnom, att de skulle offra deruppå bränneoffer och tackoffer HERranom af stutar.

⁶Och Mose tog hälftena af blodet, och lät det uti ett bäcken; den andra hälftena stänkte han uppå altaret;

⁷Och tog förbundsens bok, och las henne för folksens öron. Och då de sade: Allt det HERren sagt hafwer, wilje wi göra och efterlyda:

⁸Då tog Mose blodet, och stänkte folket dermed, och sade: Si, detta är förbundsens blod, hwilket HERren med eder gör öfwer all deßa orden.

⁹Då stego Mose, Aaron, Nadab och Abihu, och de sjutio äldste af Israel upp;

¹⁰Och sågo Israels Gud. Under hans fötter war såsom en skön saphir, och såsom en himmel, då han klar är.

¹¹Och han lät icke sina hand komma öfwer de yppersta af Israel. Och då de hade skådat Gud, åto de och drucko.

¹²Och HERren sade till Mose: Kom upp till mig på berget, och blif der, att jag gifwer dig stentaflor, och lag, och budord, de jag skrifwit hafwer, hwilka du dem lära skall.

¹³Då stod Mose upp, och hans tjenare Josua, och steg upppå Guds berg;

¹⁴Och sade till de äldsta: Blifwer här, tilldeß wi komme igen till eder: Si, Aaron och Hur äro när eder; kommer någon sak på färde, den mån I hafwa inför dem.

¹⁵Då nu Mose kom på berget, öfwertäckte en molnsky berget.

¹⁶Och HERrans härlighet bodde uppå bergena Sinai, och öfwertäckte det med molnskyn i sex dagar: Och han kallade Mose på sjunde dagenom utu skynom.

¹⁷Och HERrans härlighets anseende war såsom en förtärande eld öfwerst på bergena, för Israels barnom.

¹⁸Och Mose gick midt in i skyn, och steg på berget; och blef uppå bergena i fyratio dagar, och fyratio nätter.