Andra Moseboken 20

¹Och Gud talade alla dessa ord och sade:

²Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

³Du skall inga andra gudar hava jämte mig.

⁴Du skall icke göra dig något beläte eller någon bild, vare sig av det som är uppe i himmelen, eller av det som är nere på jorden, eller av det som är i vattnet under jorden.

⁵Du skall icke tillbedja sådana, ej heller tjäna dem; ty jag, HERREN, din Gud, är en nitälskande Gud, som hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i tredje och fjärde led, när man hatar mig,

⁶men som gör nåd med tusenden, när man älskar mig och håller mina bud.

⁷Du skall icke missbruka HERRENS, din Guds, namn, ty HERREN skall icke låta den bliva ostraffad, som missbrukar hans namn.

⁸Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den.

⁹Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor;

¹⁰men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat; då skall du ingen syssla förrätta, ej heller din son eller din dotter, ej heller din tjänare eller din tjänarinna eller din dragare, ej heller främlingen som är hos dig inom dina portar.

¹¹Ty på sex dagar gjorde HERREN himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, men han vilade på sjunde dagen; därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.

¹²Hedra din fader och din moder, för att du må länge leva i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig.

¹³Du skall icke dräpa.

¹⁴Du skall icke begå äktenskapsbrott.

¹⁵Du skall icke stjäla.

¹⁶Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

¹⁷Du skall icke hava begärelse till din nästas hus. Du skall icke hava begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till hans oxe eller hans åsna, ej heller till något annat som tillhör din nästa.

¹⁸Och allt folket förnam dundret och eldslågorna och basunljudet och röken från berget; och när folket förnam detta, bävade de och höllo sig på avstånd.

¹⁹Och de sade till Mose: »Tala du till oss, så vilja vi höra, men låt icke Gud tala till oss, på det att vi icke må dö.»

²⁰Men Mose sade till folket: »Frukten icke, ty Gud har kommit för att sätta eder på prov, och för att I skolen hava hans fruktan för ögonen, så att I icke synden.»

²¹Alltså höll folket sig på avstånd, under det att Mose gick närmare till töcknet i vilket Gud var.

²²Och HERREN sade till Mose: Så skall du säga till Israels barn: I haven själva förnummit att jag har talat till eder från himmelen.

²³I skolen icke göra eder gudar jämte mig; gudar av silver eller guld skolen I icke göra åt eder.

²⁴Ett altare av jord skall du göra åt mig och offra därpå dina brännoffer och tackoffer, din småboskap och dina fäkreatur. Överallt på den plats där jag stiftar en åminnelse åt mitt namn skall jag komma till dig och välsigna dig.

²⁵Men om du vill göra åt mig ett altare av stenar, så må du icke bygga det av huggen sten; ty om du kommer vid stenen med din mejsel, så oskärar du den.

²⁶Icke heller må du stiga upp till mitt altare på trappor, på det att icke din blygd må blottas därinvid.

Andra Moseboken 20

¹Och Gud talade all deßa orden:

²Jag är HERren din Gud, den dig utfört hafwer af Egypti lande, utu träldomens huse.

³Du skall inga andra gudar hafwa jemte mig.

⁴Du skall icke göra dig något beläte; ej heller eljest någon liknelse, antingen efter det ofwantill är i himlenom, eller efter det nedre är på jordene; ej heller efter det, som i wattnena är under jordene.

⁵Bed icke till dem, och tjena dem icke; ty jag HERren din Gud, är en stark hämnare, den som söker fädernas mißgerning, inpå barnen, allt intill tredje och fjerde led, de som mig hata;

⁶Och gör barmhertighet uppå mång tusende, som mig hafwa kär, och hålla min bud.

⁷Du skall icke mißbruka HERrans dins Guds Namn; ty HERren skall icke låta honom blifwa ostraffad, som hans Namn mißbrukar.

⁸Tänk uppå Sabbathsdagen, att du helgar honom.

⁹Sex dagar skall du arbeta, och göra alla dina gerningar.

¹⁰Men på sjunde dagenom är HERrans dins Guds Sabbath: Då skall du intet arbete göra, ej heller din son, ej heller din dotter, ej heller din tjenare, ej heller din tjenarinna, ej heller din ök, ej heller din främling, som innan din stadsport är.

¹¹Ty uti sex dagar hafwer HERren gjort himmel och jord, och hafwet, och hwad derinne är, och hwilade på sjunde dagenom. Derföre wälsignade HERren Sabbathsdagen, och helgade honom.

¹²Du skall ära din fader och dina moder; på det du skall länge lefwa i landena, som HERren din Gud dig gifwa skall.

¹³Du skall icke dräpa.

¹⁴Du skall icke göra hor.

¹⁵Du skall icke stjäla.

¹⁶Du skall icke bära falskt wittnesbröd emot din nästa.

¹⁷Du skall icke hafwa lust till dins nästas hus. Du skall icke begära dins nästas hustru, ej heller hans tjenare, eller hans tjenarinno, ej heller hans oxa, ej heller hans åsna, ej heller något, det din näste hafwer.

¹⁸Och allt folket såg dundret och ljungelden, och basunens ljud, och berget rykandes; och fruktade sig och flydde, trädandes fjerran;

¹⁹Och sade till Mose: Tala du med oß, wi wilje höra dertill; och låt icke Gud tala med oß, att wi icke skole dö.

²⁰Mose talade till folket: Frukter eder intet; ty Gud är kommen till att försöka eder; och att hans fruktan skall wara för edor ögon, att I icke synden.

²¹Och folket trädde långt ifrå; men Mose gick in till mörkret, der Gud uti war.

²²Och HERren sade till honom: Så skall du säga Israels barnom: I hafwen sett, att jag af himmelen hafwer talat med eder.

²³Derföre skolen I ingen ting hålla lika wid mig: Silfwergudar och gyldene gudar skolen I icke göra eder.

²⁴Ett altare af jord gör mig, der du uppå ditt bränneoffer och tackoffer, din får och fä offra skall; ty på hwad rum jag stiftar mins Namns åminnelse, der will jag komma till dig, och wälsigna dig.

²⁵Och om du will göra mig ett stenaltare, skall du icke göra det af huggen sten; förty om du far deråt med din knif, så gör du det oskärdt.

²⁶Du skall ock icke uppstiga på trappor till mitt altare, att din stam icke skall der blifwa upptäckt.