1Jacobus, Guds och Herrans Jesu Christi tjenare: dem tolf slägtom, som äro här och der förskingrade, helso.stylus···2Mine bröder, håller det för all glädje, när I fallen i mångahanda frestelse;stylus···3Och veter, att edor tros bepröfvelse gör tålamod.stylus···4Men låter tålamodet hafva ett fullbordadt verk; på det I skolen vara fullkomna och hele, och intet fel hafva.stylus···5Hvar nu någrom ibland eder fattas visdom, han bedje af Gudi, den der gifver enfaldeliga allom, och förviter icke; och han skall honom gifven varda.stylus···6Men han bedje i trone, intet tviflandes; ty den der tviflar, han är såsom hafsens våg, som af vädret drifs och föres.stylus···7Sådana menniska tänke icke, att hon får något af Herranom.stylus···8En man, som tviflar, är ostadig i alla sina vägar.stylus···9Men en broder, som ringa är, berömme sig af sin upphöjelse;stylus···10Och den som rik är, af sin förnedring; ty såsom blomstret af gräset skall han förgås.stylus···11Solen går upp med hetta, och gräset förvissnar, och blomstret faller af, och dess sköna fägring förgås; så skall ock den rike förvissna uti sina vägar.stylus···12Salig är den man, som tåleliga lider frestelse; ty då han bepröfvad är, skall han ta lifsens krono, den Gud lofvat hafver dem som honom älska.stylus···13Ingen säge, då han frestad varder, att han af Gudi frestad varder; ty Gud frestas icke af ondt, han frestar ock ingen;stylus···14Utan hvar och en varder frestad, då han af sin egen begärelse dragen och lockad varder.stylus···15Derefter, sedan begärelsen hafver aflat, föder hon synden; men då synden är fullbordad, föder hon döden.stylus···16Farer icke ville, mine käre bröder.stylus···17All god gåfva, och all fullkomlig gåfva kommer ofvanefter, ifrå ljusens Fader; när hvilkom ingen förvandling är, eller ljus och mörkers omskiftelse.stylus···18Han hafver oss födt efter sin vilja, genom sanningenes ord, på det vi skulle vara förstlingen af hans kreatur.stylus···19Derföre, mine käre bröder, hvar och en menniska vare snar till att höra, och sen till att tala, och sen till vrede.stylus···20Ty mansens vrede gör icke det rätt är för Gudi.stylus···21Lägger fördenskull bort alla orenlighet och alla ondsko, och anammer ordet med saktmodighet, som i eder plantadt är, det edra själar kan saliga göra.stylus···22Men varer ordets görare, och icke allenast hörare, bedragandes eder sjelfva.stylus···23Ty der någor är allenast ordsens hörare, och icke görare, han är lik den man, som sitt lekamliga ansigte skådar i en spegel;stylus···24Ty då han sig beskådat hafver, går han derifrån, och förgäter straxt hurudana han var.stylus···25Men den der skådar uti frihetenes fullkomliga lag, och blifver deruti, och är icke en glömsker hörare, utan en görare, den samme varder salig uti sin gerning.stylus···26Hvar nu någor ibland eder låter sig tycka, att han tjenar Gudi, och icke styrer sina tungo, utan bedrager sitt hjerta, hans Gudstjenst är fåfäng.stylus···27Detta är för Gudi och Fadren en ren och obesmittad Gudstjenst, söka faderlös och moderlös barn, och enkor, uti deras bedröfvelse, och behålla sig obesmittad af verldene.stylus···