1Jesu Syraks sonson berättar om tillkomsten av sin farfaders bok och av sin egen översättning av boken från hebreiska till grekiska. Genom lagen och profeterna och de övriga som följde efter dessa hava många stora gåvor kommit oss till del; och för deras skull må man med rätta berömma Israel för tukt och vishet. Nu är det ju tillbörligt att de som läsa dem icke allenast själva skaffa sig insikt därigenom, utan att dessa, som söka kunskap för egen del, också finna möjlighet att både genom tal och skrift bliva de utomstående till gagn. Det var därför som också min farfader Jesus, vilken med stor iver hade ägnat sig åt studiet av lagen och profeterna och de övriga fäderneärvda böckerna och så gjort sig synnerligen förtrogen med dem, kände sig manad att författa en skrift som hade avseende på tukt och vishet. Och detta gjorde han, för att de som söka kunskap skulle inhämta också vad han hade skrivit, och så ännu mycket mer kunna göra framsteg i livet efter lagen. Vi bedja eder nu att med välvilja och uppmärksamhet läsa detta och att hava överseende med oss, om vi någon gång, trots all den möda vi hava gjort oss med översättningen, tyckas hava misslyckats med några enskilda uttryck. Ty något som ursprungligen är avfattat på hebreiska förbliver icke längre alldeles detsamma, när det överflyttas till ett annat språk. Och icke allenast om denna bok, utan också om själva lagen och profetskrifterna och de övriga böckerna gäller det att de på grundspråket taga sig ganska annorlunda ut. När jag under det trettioåttonde året av konung Evergetes’ regering kom till Egypten och sedan uppehöll mig där en tid, fann jag därstädes tecken på en ganska hög bildning. Själv ansåg jag det då vara högeligen nödvändigt att nedlägga en viss iver och flit på att utföra en översättning av denna bok. Jag använde också verkligen, under den tid som stod mig till buds, mycken möda och skicklighet för att få boken färdig och så giva ut den, till gagn jämväl för dem som, där de leva i främmande land, gärna söka vinna ökad kunskap, allt under det att de redan förut sträva att inrätta sitt liv till en vandel efter lagen. All vishet kommer från Herren, och hos honom förbliver hon till evig tid.stylusLukas 1:3, Lukas 1:3, Lukas 24:19, Lukas 24:19, Matteus 4:232Vem kan räkna havets sand och regnets droppar och evighetens dagar?stylusApostlagärningarna 1:9, Apostlagärningarna 1:9, Hebreerbrevet 9:24, Apostlagärningarna 10:38, Johannes 20:213Vem kan utrannsaka himmelens höjd och jordens bredd och havets djup — eller visheten?stylus1 Korinthierbrevet 15:5, 1 Korinthierbrevet 15:7, 1 Korinthierbrevet 15:5, 1 Korinthierbrevet 15:7, Apostlagärningarna 13:314Före allting är visheten skapad; insikt och förstånd äro till av evighet.stylusLukas 24:49, Lukas 24:49, Johannes 14:16, Johannes 14:16, Johannes 15:265stylusMatteus 3:11, Matteus 3:11, Apostlagärningarna 11:15, Apostlagärningarna 11:16, Apostlagärningarna 11:156För vem har vishetens rot blivit blottad, och vem har lärt känna hennes kloka rådslag? [stylusLukas 19:11, Lukas 19:11, Lukas 17:20, Lukas 17:20, Daniel 7:277]stylusMatteus 24:36, Matteus 24:36, 1 Thessalonikerbrevet 5:1, 1 Thessalonikerbrevet 5:2, 1 Thessalonikerbrevet 5:18En finnes, som är vis, en övermåttan fruktansvärd, han som sitter på sin tron, Herren.stylusMatteus 28:19, Matteus 28:19, Markus 16:15, Markus 16:15, Romarbrevet 15:199Det var han som skapade henne, han såg och mätte henne och utgöt henne över alla sina verk.stylusDaniel 7:13, Daniel 7:13, Lukas 24:50, Lukas 24:51, Lukas 24:5010Hos allt levande finnes hon, efter det mått som honom täcktes; men rikligen gav han henne åt dem som älska honom.stylusLukas 24:4, Lukas 24:4, Johannes 20:12, Johannes 20:12, Markus 16:511Herrens fruktan är ära och berömmelse och glädje och en fröjdekrans.stylusUppenbarelseboken 1:7, Uppenbarelseboken 1:7, 1 Thessalonikerbrevet 4:16, 1 Thessalonikerbrevet 4:16, Markus 13:2612Herrens fruktan förnöjer hjärtat och giver glädje och fröjd och långt liv.stylusLukas 24:52, Lukas 24:52, Matteus 21:1, Matteus 21:1, Lukas 24:5013Den som fruktar Herren, honom skall det på sistone gå väl, och i sin dödsstund skall han varda välsignad.stylusApostlagärningarna 20:8, Apostlagärningarna 20:8, Lukas 22:12, Lukas 22:12, Markus 2:1414Vishetens begynnelse är att frukta Gud, och de trogna är hon medfödd allt ifrån moderlivet.stylusEfesierbrevet 6:18, Apostlagärningarna 6:4, Efesierbrevet 6:18, Apostlagärningarna 6:4, Apostlagärningarna 2:4215Bland människor har hon byggt sig en evigt grundad boning, och i deras släkte sätter man sin lit till henne.stylus1 Korinthierbrevet 15:6, 1 Korinthierbrevet 15:6, Psaltaren 32:5, Psaltaren 32:6, Psaltaren 32:516Vishetens fullhet är att frukta Herren, och av sina frukters saft giver hon de sina rikligen att dricka.stylusPsaltaren 41:9, Psaltaren 41:9, Johannes 13:18, Johannes 13:18, Psaltaren 55:1217Hela sitt hus uppfyller hon med ljuvliga ting och förrådshusen med sina håvor.stylusApostlagärningarna 1:25, Apostlagärningarna 1:25, Apostlagärningarna 20:24, Markus 3:19, Apostlagärningarna 21:1918Herrens fruktan är vishetens ärekrans, och den låter lycka och hälsa uppblomstra.stylusMatteus 27:3, Matteus 27:10, Matteus 27:3, Matteus 27:10, Psaltaren 55:2319Ja, Herren såg och mätte henne; han lät förstånd och insiktsfylld kunskap flöda och gjorde deras ära stor, som hålla fast vid henne.stylusMatteus 28:15, Apostlagärningarna 21:40, Apostlagärningarna 2:22, 2 Samuelsboken 2:16, Matteus 28:1520Vishetens rot är att frukta Herren, och hennes grenar äro långt liv.stylusPsaltaren 69:25, Psaltaren 69:25, Psaltaren 109:8, Psaltaren 109:15, Psaltaren 109:821stylusJohannes 15:27, Johannes 15:27, 5 Moseboken 31:2, Johannes 10:1, Johannes 10:922Orättfärdig vrede kan icke bliva ostraffad, ty när vreden tager överhand, bringar den en människa på fall.stylusApostlagärningarna 1:2, Apostlagärningarna 1:2, Apostlagärningarna 1:8, Apostlagärningarna 1:9, Apostlagärningarna 4:3323Den tålmodige härdar ut, till dess tiden är inne; därefter kommer honom glädje till del.stylusApostlagärningarna 15:22, Apostlagärningarna 15:22, Apostlagärningarna 1:26, Apostlagärningarna 1:2624Till dess tiden är inne, håller han sina ord tillbaka, och mångas läppar skola förtälja om hans förstånd.stylus1 Samuelsboken 16:7, 1 Samuelsboken 16:7, Apostlagärningarna 15:8, Apostlagärningarna 15:8, Jeremia 17:1025Bland vishetens skatter finnas sinnrika ordspråk, men för syndaren är gudsfruktan en styggelse.stylusRomarbrevet 1:5, 1 Korinthierbrevet 9:2, Johannes 17:12, Johannes 6:70, Johannes 6:7126Åstundar du visheten, håll då buden, så skall Herren förläna dig henne.stylus3 Moseboken 16:8, 3 Moseboken 16:8, Josua 18:10, Josua 18:10, 1 Samuelsboken 14:4127Ty Herrens fruktan är vishet och tukt, och vad han har behag till är trohet och ödmjukhet.stylus28Var icke gensträvig mot Herrens fruktan, och slut dig ej till den med delat hjärta.stylus29Skrymta icke inför människorna, och hav akt på dina läppar.stylus30Upphöj icke dig själv, på det att du ej må falla och så draga vanära över dig. Herren kan ju uppenbara dina hemliga tankar och nedslå dig mitt i församlingen; ty du slöt dig icke till Herrens fruktan, och ditt hjärta var fullt av svek.stylus