Sacrilo

enEnglishtrTürkçeesEspañolptPortuguêsfrFrançaisdeDeutschzh中文ruРусскийja日本語ko한국어viTiếng ViệtthไทยplPolskiukУкраїнськаhuMagyarcsČeštinasrСрпскиslSlovenščinasqShqiplvLatviešuetEestinlNederlandsnbNorskdaDansksvSvenskacheckfiSuomiitItalianoheעבריתhrHrvatskilaLatinaarالعربية

ÖVERSIKT

dashboardÖversiktmenu_bookLäs BibelnquizDaglig Quizevent_noteMina PlanerbookmarksBokmärken

STUDIEVERKTYG

searchSökcompare_arrowsBibeljämförelse
menu_book

Första Korintierbrevet Kapitel 10

Swe1917
arrow_backFöregående KapitelNästa Kapitelarrow_forward
FÖRSTA KORINTIERBREVET

Första Korintierbrevet 10

1Ty jag vill säga eder detta, mina bröder: Våra fäder voro alla under molnskyn och gingo alla genom havet;
2alla blevo de i molnskyn och i havet döpta till Moses;
3alla åto de samma andliga mat,
4och alla drucko de samma andliga dryck -- de drucko nämligen ur en andlig klippa, som åtföljde dem, och den klippan var Kristus.
5Men de flesta av dem hade Gud icke behag till; de blevo ju nedgjorda i öknen.
6Detta skedde oss till en varnagel, för att vi icke skulle hava begärelse till det onda, såsom de hade begärelse därtill.
7Ej heller skolen I bliva avgudadyrkare, såsom somliga av dem blevo; så är ju skrivet: »Folket satte sig ned till att äta och dricka, och därpå stodo de upp till all leka.»
8Låtom oss icke heller bedriva otukt, såsom somliga av dem gjorde, varför ock tjugutre tusen föllo på en enda dag.
9Låtom oss icke heller fresta Kristus, såsom somliga av dem gjorde, varför de ock blevo dödade av ormarna.
10Knorren icke heller, såsom somliga av dem gjorde, varför de ock blevo dödade av »Fördärvaren».
11Men detta vederfors dem för att tjäna till en varnagel, och det blev upptecknat till lärdom för oss, som hava tidernas ände inpå oss.
12Därför, den som menar sig stå, han må se till, att han icke faller.
13Inga andra frestelser hava mött eder än sådana som vanligen möta människor. Och Gud är trofast; han skall icke tillstädja att I bliven frestade över eder förmåga, utan när han låter frestelsen komma, skall han ock bereda en utväg därur, så att I kunnen härda ut i den.
14Alltså, mina älskade, undflyn avgudadyrkan.
15Jag säger detta till eder såsom till förståndiga människor; själva mån I döma om det som jag säger.
16Välsignelsens kalk, över vilken vi uttala välsignelsen, är icke den en delaktighet av Kristi blod? Brödet, som vi bryta, är icke det en delaktighet av Kristi kropp?
17Eftersom det är ett enda bröd, så äro vi, fastän många, en enda kropp, ty alla få vi vår del av detta ena bröd.
18Sen på det lekamliga Israel: äro icke de som äta av offren delaktiga i altaret?
19Vad vill jag då säga härmed? Månne att avgudaofferskött är någonting, eller att en avgud är någonting?
20Nej, det vill jag säga, att vad hedningarna offra, det offra de åt onda andar och icke åt Gud; och jag vill icke att I skolen hava någon gemenskap med de onda andarna.
21I kunnen icke dricka Herrens kalk och tillika onda andars kalk; I kunnen icke hava del i Herrens bord och tillika i onda andars bord.
22Eller vilja vi reta Herren? Äro då vi starkare än han?
23»Allt är lovligt»; ja, men icke allt är nyttigt. »Allt är lovligt»; ja, men icke allt uppbygger.
24Ingen söke sitt eget bästa, utan envar den andres.
25Allt som säljes i köttboden mån I äta; I behöven icke för samvetets skull göra någon undersökning därom.
26Ty »jorden är Herrens, och allt vad därpå är».
27Om någon av dem som icke äro troende bjuder eder till sig och I viljen gå till honom, så mån I äta av allt som sättes fram åt eder; I behöven icke för samvetets skull göra någon undersökning därom.
28Men om någon då säger till eder: »Detta är offerkött», så skolen I avhålla eder från att äta, för den mans skull, som gav saken till känna, och för samvetets skull --
29jag menar icke ditt eget samvete, utan den andres; ty varför skulle jag låta min frihet dömas av en annans samvete?
30Om jag äter därav med tacksägelse, varför skulle jag då bliva smädad för det som jag tackar Gud för?
31Alltså, vare sig I äten eller dricken, eller vadhelst annat I gören, så gören allt till Guds ära.
32Bliven icke för någon till en stötesten, varken för judar eller för greker eller för Guds församling;
33varen såsom jag, som i alla stycken fogar mig efter alla och icke söker min egen nytta, utan de mångas, för att de skola bliva frälsta.

Jämför översättningar

Jämför Swedish 1917 med Karl XII Bibeln sida vid sida för att förstå innebörden.

compare_arrowsJämför nu

Other Books

Första KorintierbrevetAndra KorintierbrevetGalaterbrevet+

Other Books

Första KorintierbrevetCh 10
Andra KorintierbrevetGalaterbrevetEfesierbrevetFilipperbrevetKolosserbrevet
All Booksarrow_forward
auto_storiesSacrilo

För Ordet närmare dig, en vers i taget. Designad för daglig reflektion och andlig tillväxt.

Sacrilo

Om ossKontaktBibelapp

Anslut

© 2026 Sacrilo.

IntegritetspolicyAnvändarvillkorKakor
auto_stories

Latest Answers

What Is the Kingdom of God?
read_more

What Is the Kingdom of God?

What Is the Final Judgment?
read_more

What Is the Final Judgment?

What Is the Bible’s View of Love?
read_more

What Is the Bible’s View of Love?

What Is Teleology in Theology?
read_more

What Is Teleology in Theology?

What Is Continuous Creation (Creatio Continua)?
read_more

What Is Continuous Creation (Creatio Continua)?

What Is the Lord’s Supper / Communion?
read_more

What Is the Lord’s Supper / Communion?

View Allarrow_forward