Job 2:12 | Sacrilo

arrow_backFöregående Vers Nästa Versarrow_forward

Men när de, ännu på avstånd, lyfte upp sina ögon och sågo att de icke mer kunde känna igen honom, brusto de ut i gråt och revo sönder sina mantlar och kastade stoft mot himmelen, ned över sina huvuden.

Hesekiel 27:30 Klagovisorna 2:10 Hesekiel 27:30 Klagovisorna 2:10 Nehemja 9:1

compare_arrows

Jämför Översättningar

Swedish 1917Primary

Swe1917

Men när de, ännu på avstånd, lyfte upp sina ögon och sågo att de icke mer kunde känna igen honom, brusto de ut i gråt och revo sönder sina mantlar och kastade stoft mot himmelen, ned över sina huvuden.

Karl XII Bibeln

SweKarlXII

Och då de upphofvo sin ögon långt ifrå, kände de honom intet; och upphofvo sina röst, och greto, och hvardera ref sin kläder sönder, och kastade jord på sin hufvud upp åt himmelen;

arrow_backFöregående Vers Nästa Versarrow_forward

Men när de, ännu på avstånd, lyfte upp sina ögon och sågo att de icke mer kunde känna igen honom, brusto de ut i gråt och revo sönder sina mantlar och kastade stoft mot himmelen, ned över sina huvuden.

Hesekiel 27:30 Klagovisorna 2:10 Hesekiel 27:30 Klagovisorna 2:10 Nehemja 9:1

compare_arrows

Jämför Översättningar

Swedish 1917Primary

Swe1917

Karl XII Bibeln

SweKarlXII

Och då de upphofvo sin ögon långt ifrå, kände de honom intet; och upphofvo sina röst, och greto, och hvardera ref sin kläder sönder, och kastade jord på sin hufvud upp åt himmelen;