Markus 1

¹Jesus Detta är begynnelsen av evangelium om Jesus Kristus, Guds Son.

²Så är skrivet hos profeten Esaias: »Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.

³Hör rösten av en som ropar i öknen: 'Bereden vägen för Herren, gören stigarna jämna för honom.'»

⁴I enlighet härmed uppträdde Johannes döparen i öknen och predikade bättringens döpelse till syndernas förlåtelse.

⁵Och hela judiska landet och alla Jerusalems invånare gingo ut till honom och läto döpa sig av honom i floden Jordan, och bekände därvid sina synder.

⁶Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om sina länder och levde av gräshoppor och vildhonung.

⁷Och han predikade och sade: »Efter mig kommer den som är starkare än jag; jag är icke ens värdig att böja mig ned för att upplösa hans skorem.

⁸Jag döper eder med vatten, men han skall döpa eder med helig ande.»

⁹Och det hände sig vid den tiden att Jesus kom från Nasaret i Galileen. Och han lät döpa sig i Jordan av Johannes.

¹⁰Och strax då han steg upp ur vattnet, såg han himmelen dela sig och Anden såsom en duva sänka sig ned över honom.

¹¹Och en röst kom från himmelen: »Du är min älskade Son; i dig har jag funnit behag.»

¹²Strax därefter förde Anden honom ut i öknen.

¹³Och han var i öknen i fyrtio dagar och frestades av Satan och levde bland vilddjuren; och änglarna betjänade honom.

¹⁴Men sedan Johannes hade blivit satt i fängelse, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium

¹⁵och sade: »Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära; gören bättring, och tron evangelium.»

¹⁶När han nu gick fram utmed Galileiska sjön, fick han se Simon och Simons broder Andreas kasta ut nät i sjön, ty de voro fiskare.

¹⁷Och Jesus sade till dem: »Följen mig, så skall jag göra eder till människofiskare.»

¹⁸Strax lämnade de näten och följde honom.

¹⁹När han hade gått litet längre fram, fick han se Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder, där de sutto i båten, också de, och ordnade sina nät.

²⁰Och strax kallade han dem till sig; och de lämnade sin fader Sebedeus med legodrängarna kvar i båten och följde honom.

²¹Sedan begåvo de sig in i Kapernaum; och strax, på sabbaten, gick han in i synagogan och undervisade.

²²Och folket häpnade över hans förkunnelse; ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom de skriftlärde.

²³Strax härefter befann sig i deras synagoga en man som var besatt av en oren ande. Denne ropade

²⁴och sade: »Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige.»

²⁵Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: »Tig, och far ut ur honom.»

²⁶Då slet och ryckte den orene anden honom och ropade med hög röst och for ut ur honom.

²⁷Och alla häpnade, så att de begynte fråga varandra och säga: »Vad är detta? Det är ju en ny lära, med makt och myndighet. Till och med de orena andarna befaller han, och de lyda honom.»

²⁸Och ryktet om honom gick strax ut överallt i hela den kringliggande trakten av Galileen.

²⁹Och strax då de hade kommit ut ur synagogan, begåvo de sig med Jakob och Johannes till Simons och Andreas' hus.

³⁰Men Simons svärmoder låg sjuk i feber, och de talade strax med honom om henne.

³¹Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem.

³²Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta;

³³och hela staden var församlad utanför dörren.

³⁴Och han botade många som ledo av olika slags sjukdomar; och han drev ut många onda andar, men tillstadde icke de onda andarna att tala, eftersom de kände honom.

³⁵Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där.

³⁶Men Simon och de som voro med honom skyndade efter honom.

³⁷Och när de funno honom, sade de till honom: »Alla fråga efter dig.»

³⁸Då sade han till dem: »Låt oss draga bort åt annat håll, till de närmaste småstäderna, för att jag också där må predika; ty därför har jag begivit mig ut.»

³⁹Och han gick åstad och predikade i hela Galileen, i deras synagogor, och drev ut de onda andarna.

⁴⁰Och en spetälsk man kom fram till honom och föll på knä och bad honom och sade till honom: »Vill du, så kan du göra mig ren.»

⁴¹Då förbarmade han sig och räckte ut handen och rörde vid honom och sade till honom: »Jag vill; bliv ren.»

⁴²Och strax vek spetälskan ifrån honom, och han blev ren.

⁴³Sedan vände Jesus strax bort honom med stränga ord

⁴⁴och sade till honom: »Se till, att du icke säger något härom för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär för din rening det offer som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.»

⁴⁵Men när han kom ut, begynte han ivrigt förkunna och utsprida vad som hade skett, så att Jesus icke mer kunde öppet gå in i någon stad, utan måste hålla sig ute i öde trakter; och dit kom man till honom från alla håll.

Markus 1

¹Detta är begynnelsen af JEsu Christi, Guds Sons, Ewangelio. Detta är begynnelsen af JEsu Christi, Guds Sons, Ewangelio.

²Såsom skrifwit är i Propheterna: Si, jag sänder min Ängel framför ditt ansikte, hwilken bereda skall din wäg för dig: Såsom skrifwit är i Propheterna: Si, jag sänder min Ängel framför ditt ansikte, hwilken bereda skall din wäg för dig:

³Ens ropandes röst är i öknene: Bereder HERrans wäg; görer hans stigar rätta. Ens ropandes röst är i öknene: Bereder HERrans wäg; görer hans stigar rätta.

⁴Johannes war i öknene, döpte, och predikade bättringenes döpelse, til syndernas förlåtelse. Johannes war i öknene, döpte, och predikade bättringenes döpelse, til syndernas förlåtelse.

⁵Och til honom gingo ut hela Judiska landet, och de utaf Jerusalem, och läto sig alle döpa af honom i Jordans flod, och bekände sina synder. Och til honom gingo ut hela Judiska landet, och de utaf Jerusalem, och läto sig alle döpa af honom i Jordans flod, och bekände sina synder.

⁶Och Johannes war klädd med camelahår, och med en lädergjording om sina länder; och åt gräshoppor och wildhannog; Och Johannes war klädd med camelahår, och med en lädergjording om sina länder; och åt gräshoppor och wildhannog;

⁷Och predikade, och sade: En kommer efter mig, som starkare är än jag, hwilkens skotwänger jag icke wärdig är at nederfalla och uplösa. Och predikade, och sade: En kommer efter mig, som starkare är än jag, hwilkens skotwänger jag icke wärdig är at nederfalla och uplösa.

⁸Jag döper eder med watn; men han skall döpa eder med dem Helga Anda. Jag döper eder med watn; men han skall döpa eder med dem Helga Anda.

⁹Och det begaf sig i de dagar, at JEsus kom utaf Galileen ifrå Nazareth, och lät sig döpa af Johanne i Jordan. Och det begaf sig i de dagar, at JEsus kom utaf Galileen ifrå Nazareth, och lät sig döpa af Johanne i Jordan.

¹⁰Och strax steg han up utu watnet, och såg himlarna öpnas, och Andan, såsom en dufwo, nederkomma öfwer honom, Och strax steg han up utu watnet, och såg himlarna öpnas, och Andan, såsom en dufwo, nederkomma öfwer honom,

¹¹Och en röst kom af himmelen: Du äst min käre Son, i hwilkom mig wäl behagar. Och en röst kom af himmelen: Du äst min käre Son, i hwilkom mig wäl behagar.

¹²Och Anden dref honom strax uti öknena: Och Anden dref honom strax uti öknena:

¹³Och han war i öknene i fyratio dagar, och frestades af Satana; och war med wilddjuren; och Änglarna tjente honom. Och han war i öknene i fyratio dagar, och frestades af Satana; och war med wilddjuren; och Änglarna tjente honom.

¹⁴Men sedan Johannes wardt fången, kom JEsus uti Galileen, och predikade Ewangelium om Guds rike, Men sedan Johannes wardt fången, kom JEsus uti Galileen, och predikade Ewangelium om Guds rike,

¹⁵Sägandes: Tiden är fullkomnad, och Guds rike är för handene; bättrer eder, och tror Ewangelio. Sägandes: Tiden är fullkomnad, och Guds rike är för handene; bättrer eder, och tror Ewangelio.

¹⁶När han gick utmed det Galileiska hafwet, såg han Simon, och Andream, hans broder, kasta sin nät i hafwet; ty de woro fiskare. När han gick utmed det Galileiska hafwet, såg han Simon, och Andream, hans broder, kasta sin nät i hafwet; ty de woro fiskare.

¹⁷Och JEsus sade til dem: Följer mig, och jag will göra eder til mennisko fiskare. Och JEsus sade til dem: Följer mig, och jag will göra eder til mennisko fiskare.

¹⁸Strax gåfwo de sin nät öfwer, och följde honom. Strax gåfwo de sin nät öfwer, och följde honom.

¹⁹Och då han gick dädan litet fram bätter, såg han Jacobum, Zebedei son, och Johannem, hans broder, at de i båtenom bygde sin nät. Och då han gick dädan litet fram bätter, såg han Jacobum, Zebedei son, och Johannem, hans broder, at de i båtenom bygde sin nät.

²⁰Och strax kallade han dem: Då öfwergåfwo de sin fader, Zebedeum, uti båten, med legodrängarna, och följde honom. Och strax kallade han dem: Då öfwergåfwo de sin fader, Zebedeum, uti båten, med legodrängarna, och följde honom.

²¹Och de gingo til Capernaum; och strax, om Sabbatherna, gick han in i Synagogon, och lärde. Och de gingo til Capernaum; och strax, om Sabbatherna, gick han in i Synagogon, och lärde.

²²Och de förundrade storliga på hans lärdom; förty han lärde wäldeliga, och icke såsom de Skriftlärde. Och de förundrade storliga på hans lärdom; förty han lärde wäldeliga, och icke såsom de Skriftlärde.

²³Och i deras Synagoga war en menniska besat med den orena andan; och han ropade, Och i deras Synagoga war en menniska besat med den orena andan; och han ropade,

²⁴Och sade: Ack, hwad hafwe wi med dig beställa, JEsu Nazarene? Äst du kommen til at förderfwa oss? Jag wet ho du äst, nämliga den Guds Helige. Och sade: Ack, hwad hafwe wi med dig beställa, JEsu Nazarene? Äst du kommen til at förderfwa oss? Jag wet ho du äst, nämliga den Guds Helige.

²⁵Och JEsus näpste honom, sägandes: Tig, och gack ut af menniskone. Och JEsus näpste honom, sägandes: Tig, och gack ut af menniskone.

²⁶Då ref den orene anden honom, och ropade högt, och for ut af honom. Då ref den orene anden honom, och ropade högt, och for ut af honom.

²⁷Och alle förundrade sig swårliga, så at de sporde hwarannan til, och sade: Hwad är detta? Hwad ny lärdom är detta? Ty han bjuder de orena andar med wäldighet, och de lyda honom. Och alle förundrade sig swårliga, så at de sporde hwarannan til, och sade: Hwad är detta? Hwad ny lärdom är detta? Ty han bjuder de orena andar med wäldighet, och de lyda honom.

²⁸Och hans rykte gick strax allt omkring i Galilee gränsor. Och hans rykte gick strax allt omkring i Galilee gränsor.

²⁹Och de gingo strax utu Synagogon, och kommo uti Simons och Andree hus, med Jacobo och Johanne. Och de gingo strax utu Synagogon, och kommo uti Simons och Andree hus, med Jacobo och Johanne.

³⁰Och Simons swära låg sjuk i skälfwo, och strax sade de honom om henne. Och Simons swära låg sjuk i skälfwo, och strax sade de honom om henne.

³¹Då gick han til, och reste henne up, och tog henne wid handena; och i det samma öfwergaf skälfwosjukan henne, och hon gick sedan och tjente dem. Då gick han til, och reste henne up, och tog henne wid handena; och i det samma öfwergaf skälfwosjukan henne, och hon gick sedan och tjente dem.

³²Om aftonen, då solen nedergången war, hade de til honom allahanda sjuka, och dem som qwaldes af djeflar: Om aftonen, då solen nedergången war, hade de til honom allahanda sjuka, och dem som qwaldes af djeflar:

³³Och hele staden war församlad för dörena. Och hele staden war församlad för dörena.

³⁴Och han gjorde många helbregda, som kranke woro af allahanda sjukdom; och dref ut många djeflar, och tilstadde icke djeflarna tala; ty de kände honom. Och han gjorde många helbregda, som kranke woro af allahanda sjukdom; och dref ut många djeflar, och tilstadde icke djeflarna tala; ty de kände honom.

³⁵Och om morgonen, ganska bittida för dag stod han up, och gick ut; och JEsus gick bort uti et öde rum, och der bad han. Och om morgonen, ganska bittida för dag stod han up, och gick ut; och JEsus gick bort uti et öde rum, och der bad han.

³⁶Och Simon kom efter farandes, och de med honom woro. Och Simon kom efter farandes, och de med honom woro.

³⁷Och då de funno honom, sade de til honom: Alle söka dig. Och då de funno honom, sade de til honom: Alle söka dig.

³⁸Sade han dem: Låt oss gå uti nästa städerna, at jag ock der predikar; ty fördenskull är jag kommen. Sade han dem: Låt oss gå uti nästa städerna, at jag ock der predikar; ty fördenskull är jag kommen.

³⁹Och han predikade i deras Synagogor, öfwer hela Galileen, och utdref djeflar. Och han predikade i deras Synagogor, öfwer hela Galileen, och utdref djeflar.

⁴⁰Och til honom kom en spitelsk man, och bad honom, föll på knä för honom, och sade til honom: Vill du, så kan du göra mig ren. Och til honom kom en spitelsk man, och bad honom, föll på knä för honom, och sade til honom: Vill du, så kan du göra mig ren.

⁴¹Då warkunnade sig JEsus öfwer honom, och uträckte sina hand, och tog uppå honom, och sade: Jag will, war ren. Då warkunnade sig JEsus öfwer honom, och uträckte sina hand, och tog uppå honom, och sade: Jag will, war ren.

⁴²Och när han det sagt hade, gick strax spitelskan af honom, och han wardt ren. Och när han det sagt hade, gick strax spitelskan af honom, och han wardt ren.

⁴³Och JEsus hotade honom, och sänden strax ifrå sig; Och JEsus hotade honom, och sänden strax ifrå sig;

⁴⁴Och sade honom: Se til, at du säger ingom detta; utan gack bort, och wisa dig Prestenom, och offra, för din rening, det Mose budit hafwer, til et wittnesbörd öfwer dem. Och sade honom: Se til, at du säger ingom detta; utan gack bort, och wisa dig Prestenom, och offra, för din rening, det Mose budit hafwer, til et wittnesbörd öfwer dem.

⁴⁵Men då han utgången war, begynte han förkunna mycket, och berykta det som skedt war; så at han icke nu mer kunde uppenbarliga gå in uti staden, utan blef ute i öde rum; och de kommo til honom af alla ändar. Men då han utgången war, begynte han förkunna mycket, och berykta det som skedt war; så at han icke nu mer kunde uppenbarliga gå in uti staden, utan blef ute i öde rum; och de kommo til honom af alla ändar.