Höga Visan 3 Jämförelse: Swedish 1917 vs Karl XII Bibeln

Höga Visan 3

¹Där jag låg på mitt läger om natten, sökte jag honom som min själ har kär; jag sökte honom, men fann honom icke.

²»Jag vill stå upp och gå omkring i staden, på gatorna och på torgen; jag vill söka honom som min själ har kär.» Jag sökte honom, men fann honom icke.

³Väktarna mötte mig, där de gingo omkring i staden. »Haven I sett honom som min själ har kär?»

⁴Knappt hade jag kommit förbi dem, så fann jag honom som min själ har kär. Jag tog honom fatt, och jag släppte honom icke, förrän jag hade fört honom in i min moders hus, in i min fostrarinnas kammare.

⁵Jag besvär eder, I Jerusalems döttrar, vid gaseller och hindar på marken: Oroen icke kärleken, stören den icke, förrän den själv så vill.

⁶Vem är hon som kommer hitupp från öknen såsom i stoder av rök, kringdoftad av myrra och rökelse och alla slags köpmannakryddor?

⁷Se, det är Salomos bärstol! Sextio hjältar omgiva den, utvalda bland Israels hjältar.

⁸Alla bära de svärd och äro väl förfarna i strid. Var och en har sitt svärd vid sin länd, till värn mot nattens faror.

⁹En praktbår är det som konung Salomo har låtit göra åt sig av virke från Libanon.

¹⁰Dess sidostöd äro gjorda av silver, ryggstödet av guld, sätet belagt med purpurrött tyg. Innantill är den prydd i kärlek av Jerusalems döttrar.

¹¹I Sions döttrar, gån ut och skåden konung Salomo med lust, skåden kransen som hans moder har krönt honom med på hans bröllopsdag, på hans hjärtefröjds dag.

Höga Visan 3

¹Jag sökte om nattena i mine säng, den min själ kär hade; jag sökte, men jag fann honom intet.

²Jag will stå upp och gå omkring i staden, på gator och gränder, och söka den min själ kär hafwer: Jag sökte, men jag fann honom intet.

³Mig funno wäktarena, som kringom i staden gå: Hafwen J icke sett den min själ kär hafwer?

⁴Då jag kom litet framom dem, så fann jag den min själ kär hafwer: Jag håller honom, och will icke öfwergiwa honom, tilldess jag hafwer honom in uti mine moders hus, uti mine moders kammar.

⁵Jag beswär eder, J Jerusalems döttrar, wid rår och hinder på markene, att J icke uppwävcken mina käro, eller omaken henne, tilldess henne själf lyster.

⁶Ho är denna, som uppgår utur öknene, såsom en rök af myrrham, rökelse och allahanda apothekares pulver?

⁷Si omkring Salomos säng stå sextio starke, utaf de starka i Jsrael;

⁸Alle hålla de swärd, och äro behändige till strids; hwardera hafwer sitt swärd wid sina sido, för fruktans skull, om nattena.

⁹Konung Salomo lät göra sig ett sängerum af Libanons trä;

¹⁰Dess stodar woro af silfwer, täckelsen af guld, sätet af purpur, bottnen deruti war lusteliga lagd för Jerusalems döttrars skull.

¹¹Går ut, J Zions döttrar, och skåder Konung Salomo, i den krono, der hans moder honom med krönt hafwer, på hans bröllopsdag, och på hans hjertas fröjds dag.