1Vid den tiden fick Herodes, landsfursten, höra ryktet om Jesus.stylus2Då sade han till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom.»stylus3Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull.stylus4Ty Johannes hade sagt till honom: »Det är icke lovligt för dig att hava henne.»stylus5Och han hade velat döda honom, men han fruktade för folket, eftersom de höllo honom för en profet.stylus6Men så kom Herodes' födelsedag. Då dansade Herodias' dotter inför dem; och hon behagade Herodes så mycket,stylus7att han med en ed lovade att giva henne vad helst hon begärde.stylus8Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: »Giv mig här på ett fat Johannes döparens huvud.»stylus9Då blev konungen bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull bjöd han att man skulle giva henne det,stylus10och sände åstad och lät halshugga Johannes i fängelset.stylus11Och hans huvud blev framburet på ett fat och givet åt flickan; och hon bar det till sin moder.stylus12Men hans lärjungar kommo och togo hans döda kropp och begrovo honom. Sedan gingo de och omtalade det för Jesus.stylus13Då Jesus hörde detta, for han i en båt därifrån bort till en öde trakt, där de kunde vara allena. Men när folket fick höra härom, kommo de landvägen efter honom från städerna.stylus14Och då han steg i land, fick han se att där var mycket folk; och han ömkade sig över dem och botade deras sjuka.stylus15Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat.»stylus16Men Jesus sade till dem: »De behöva icke gå bort; given I dem att äta.»stylus17De svarade honom: »Vi hava här icke mer än fem bröd och två fiskar.»stylus18Då sade han: »Bären dem hit till mig.»stylus19Därefter tillsade han folket att lägga sig ned i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.stylus20Och de åto alla och blevo mätta Sedan samlade man upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.stylus21Men de som hade ätit voro vid pass fem tusen män, förutom kvinnor och barn.stylus22Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt.stylus23Och sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit afton, var han där ensam.stylus24Båten var då redan många stadier[1] från land och hårt ansatt av vågorna, ty vinden låg emot.stylus25Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön.stylus26När då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: »Det är en vålnad», och ropade av förskräckelse.stylus27Men Jesus begynte strax tala till dem och sade: »Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta.»stylus28Då svarade Petrus honom och sade: »Herre, är det du, så bjud mig att komma till dig på vattnet.»stylus29Han sade: »Kom.» Då steg Petrus ut ur båten och begynte gå på vattnet och kom till Jesus.stylus30Men när han såg huru stark vinden var, blev han förskräckt; och då han nu begynte sjunka, ropade han och sade: »Herre, hjälp mig.»stylus31Och strax räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: »Du klentrogne, varför tvivlade du?»stylus32När de sedan hade kommit upp i båten, lade sig vinden.stylus33Men de som voro i båten föllo ned för honom och sade: »Förvisso är du Guds Son.»stylus34När de hade farit över, kommo de till Gennesarets land.stylus35Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka.stylus36Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna. [1] Se Stadie i Ordförklaringarna.stylus