1Då föll Josef ned över sin faders ansikte och grät över honom och kysste honom.stylusFörsta Moseboken 46:4, Första Moseboken 46:4, Efesierbrevet 6:4, Andra Kungaboken 13:14, Apostlagärningarna 8:22Och Josef bjöd läkarna som han hade i sin tjänst att de skulle balsamera hans fader; och läkarna balsamerade Israel.stylusAndra Krönikeboken 16:14, Första Moseboken 50:26, Andra Krönikeboken 16:14, Första Moseboken 50:26, Markus 16:13Därtill åtgingo fyrtio dagar; så många dagar åtgå nämligen för balsamering. Och egyptierna begräto honom i sjuttio dagar.stylusFjärde Moseboken 20:29, Femte Moseboken 34:8, Fjärde Moseboken 20:29, Femte Moseboken 34:8, Första Moseboken 50:104Men när gråtodagarna efter honom voro förbi, talade Josef till Faraos husfolk och sade: »Om jag har funnit nåd för edra ögon, så framfören till Farao dessa mina ord:stylusEster 4:2, Första Moseboken 18:3, Ester 4:2, Första Moseboken 18:35Min fader har tagit en ed av mig och sagt: 'När jag är död, begrav mig då i den grav som jag har låtit gräva åt mig i Kanaans land.' Så låt mig nu fara ditupp och begrava min fader; sedan skall jag komma tillbaka igen.»stylusJesaja 22:16, Andra Krönikeboken 16:14, Jesaja 22:16, Andra Krönikeboken 16:14, Matteus 27:606Farao svarade: »Far ditupp och begrav din fader, efter den ed som han har tagit av dig.»stylusFörsta Moseboken 48:21, Första Moseboken 48:217Då for Josef upp för att begrava sin fader, och med honom foro alla Faraos tjänare, de äldste i hans hus och alla de äldste i Egyptens land,stylusFörsta Moseboken 14:16, Första Moseboken 14:168därtill allt Josefs husfolk och hans bröder och hans faders husfolk; allenast sina kvinnor och barn, och sina får och fäkreatur lämnade de kvar i landet Gosen.stylusAndra Moseboken 10:26, Andra Moseboken 10:8, Andra Moseboken 10:9, Fjärde Moseboken 32:24, Fjärde Moseboken 32:279Och med honom foro ditupp både vagnar och ryttare; och det var en mycket stor skara.stylusFörsta Moseboken 46:29, Andra Moseboken 14:7, Andra Moseboken 14:28, Första Moseboken 41:43, Apostlagärningarna 8:210När de nu kommo till Goren-Haatad, på andra sidan Jordan, höllo de där en mycket stor och högtidlig dödsklagan, och han anställde en sorgefest efter sin fader i sju dagar.stylusApostlagärningarna 8:2, Job 2:13, Apostlagärningarna 8:2, Job 2:13, Andra Samuelsboken 1:1711Och när landets inbyggare, kananéerna, sågo sorgefesten i Goren-Haatad, sade de: »Det är en högtidlig sorgefest[1] som egyptierna[2] här hålla.» Därav fick stället namnet Abel-Misraim; det ligger på andra sidan Jordan.stylusFörsta Moseboken 10:15, Första Moseboken 10:19, Första Moseboken 24:6, Första Moseboken 10:15, Första Moseboken 10:1912Och hans söner gjorde med honom såsom han hade bjudit dem:stylusFörsta Moseboken 49:29, Första Moseboken 49:32, Apostlagärningarna 7:16, Första Moseboken 49:29, Första Moseboken 49:3213hans söner förde honom till Kanaans land och begrovo honom i grottan på åkern i Makpela, den åker som Abraham hade köpt till egen grav av hetiten Efron, gent emot Mamre.stylusFörsta Moseboken 23:16, Första Moseboken 23:18, Första Moseboken 49:29, Första Moseboken 49:31, Apostlagärningarna 7:1614Och sedan Josef hade begravit sin fader, vände han tillbaka till Egypten med sina bröder och alla dem som hade farit upp med honom för att begrava hans fader.stylus15Men när Josefs bröder sågo att deras fader var död, tänkte de: »Kanhända skall Josef nu bliva hätsk mot oss och vedergälla oss allt det onda som vi hava gjort mot honom.»stylusOrdspråksboken 28:1, Ordspråksboken 28:1, Första Moseboken 27:41, Första Moseboken 27:42, Tredje Moseboken 26:3616Därför sände de bud till Josef och läto säga: »Din fader bjöd oss så före sin död:stylusOrdspråksboken 29:25, Ordspråksboken 29:2517'Så skolen I säga till Josef: Käre, förlåt dina bröder vad de hava brutit och syndat, i det att de hava handlat så illa mot dig.' Förlåt alltså nu din faders Guds tjänare vad de hava brutit.» Och Josef grät, när de läto säga detta till honom.stylusMatteus 6:14, Matteus 6:15, Matteus 6:14, Matteus 6:15, Första Moseboken 49:2518Sedan kommo ock hans bröder själva och föllo ned för honom och sade: »Se, vi vilja vara tjänare åt dig.»stylusFörsta Moseboken 37:7, Första Moseboken 37:11, Första Moseboken 37:7, Första Moseboken 37:11, Första Moseboken 42:619Men Josef sade till dem: »Frukten icke. Hållen I då mig för Gud?stylusRomarbrevet 12:19, Romarbrevet 12:19, Första Moseboken 45:5, Första Moseboken 30:2, Första Moseboken 45:520I tänkten ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo, för att låta det ske, som nu har skett, och så behålla mycket folk vid liv.stylusRomarbrevet 8:28, Romarbrevet 8:28, Psaltaren 119:71, Psaltaren 119:71, Första Moseboken 45:521Frukten därför nu icke; jag skall försörja eder och edra kvinnor och barn.» Och han tröstade dem och talade vänligt med dem.stylusFörsta Moseboken 47:12, Första Moseboken 47:12, Första Petrusbrevet 3:9, Första Petrusbrevet 3:9, Första Moseboken 45:1022Och Josef bodde kvar i Egypten med sin faders hus; och Josef blev ett hundra tio år gammal.stylus23Och Josef fick se Efraims barn till tredje led; också av Makir, Manasses son, föddes barn i Josefs sköte.stylusFjärde Moseboken 32:39, Fjärde Moseboken 32:39, Första Moseboken 30:3, Job 42:16, Första Moseboken 30:324Och Josef sade till sina bröder: »Jag dör, men Gud skall förvisso se till eder, och föra eder upp från detta land till det land som han med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob.»stylusFörsta Moseboken 35:12, Andra Moseboken 3:16, Andra Moseboken 3:17, Första Moseboken 35:12, Andra Moseboken 3:1625Och Josef tog en ed av Israels barn och sade: »När nu Gud ser till eder, fören då mina ben härifrån.»stylusAndra Moseboken 13:19, Josua 24:32, Andra Moseboken 13:19, Josua 24:32, Första Moseboken 47:2926Och Josef dog, när han var ett hundra tio år gammal. Och man balsamerade honom, och han lades i en kista, i Egypten. [1] Hebr ébel. [2] Hebr. misrájim.stylusFörsta Moseboken 50:22, Första Moseboken 47:9, Första Moseboken 47:28, Första Moseboken 50:2, Första Moseboken 50:3
