1Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Hvilken icke går in genom dörrena i fårahuset, utan stiger annorstäds in, han är en tjuf, och en röfvare.stylus···2Men hvilken som går in genom dörrena, han är herden till fåren.stylus···3För honom låter dörravården upp, och fåren höra hans röst; och sin egen far kallar han vid namn, och leder dem ut.stylus···4Och när han hafver släppt sin egen får ut, går han för dem, och fåren följa honom efter; ty de känna hans röst.stylus···5Men den främmande följa de icke, utan fly ifrå honom; ty de känna icke deras röst, som främmande äro.stylus···6Denna liknelsen sade Jesus till dem; men de förstodo icke hvad det var, som han sade dem.stylus···7Åter sade Jesus till dem: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Jag är dörren för fåren.stylus···8Alle de som för mig komne äro, de äro tjufvar och röfvare; men fåren hörde dem intet.stylus···9Jagar dörren; hvilken som ingår igenom mig, han skall blifva salig; och skall ingå och utgå, och finna bet.stylus···10Tjufven kommer icke, utan till att stjäla, slagta och förgöra; jag är kommen, på det de skola hafva lif, och öfvernog hafva.stylus···11Jag är den £ode herden; den gode herden låter sitt lif för fåren.stylus···12Men den som lejder är, och icke är herden, hvilkom fåren icke tillhöra, ser ulfven komma, och öfvergifver tåren, och flyr; och ulfven bortrycker och förskingrar tåren.stylus···13Men den lejde flyr; ty han är lejd, och värdar intet om fåren.stylus···14Jag är den gode herden, och känner min får, och min känna mig;stylus···15Såsom Fadren känner mig; och jag känner Fadren; och jag låter mitt lif för fåren.stylus···16Jag hafver ock annor får, som icke äro af detta fårahuset; dem måste jag ock draga härtill, och de skola höra min röst; och det skall varda ett fårahus och en herde.stylus···17Fördenskull älskar Fadren mig, att jag låter mitt lif, på det jag skall åter tågat igen.stylus···18Ingen tager det af mig; men jag låter det af mig sjelf; jag hafver magt att låta det, och jag hafver magt taga det igen. Detta budet fick jag af minom Fader.stylus···19Då vardt åter en tvedrägt ibland Judarna, för detta talets skull.stylus···20Månge af dem sade: Han hafver djefvulen, och är ursinnig; hvi hören I honom?stylus···21Somlige sade: Sådana ord äro icke dens mans, som djefvulen hafver; icke kan djefvulen öppna de blindas ögon.stylus···22Så vardt då i Jerusalem kyrkomessa; och det var vinter.stylus23Och Jesus gick i templena, i Salomos förhus.stylus···24Då kringhvärfde Judarna honom, och sade till honom: Huru länge förhalar du med oss? Säg oss fri, om du äst Christus.stylus···25Jesus svarade dem: Jag hafver sagt eder det, och I tron det icke; gerningarna, som jag gör i mins Faders Namn, de bära vittne om mig.stylus···26Men I tron det icke; ty I ären icke af min får, såsom jag sade eder.stylus···27Min får höra mina röst, och jag känner dem, och de följa mig;stylus···28Och jag gifver dem evinnerligit lif, och de skola icke förgås evinnerliga; ingen skall heller rycka dem utu mine hand.stylus···29Min Fader, som mig dem gifvit hafver, är store än alle; och ingen kan rycka dem utaf mins Faders hand.stylus···30Jag och Fadren arom ett.stylus···31Då togo åter Judarna stenar, till att stena honom.stylus···32Jesus svarade dem: Jag hafver många goda gerningar bevist eder af minom Fader; för hvilka af dem stenen I mig?stylus···33Judarna svarade honom, och sade: För god gernings skull stene vi dig icke, utan för hädelsens skull; och att du, som äst en menniska, gör dig sjelf till Gud.stylus···34Jesus svarade dem: Är icke skrifvet i edor lag: Jag sade, I ären gudar?stylus···35Hafver han nu kallat dem gudar, till hvilka Guds ord skedde; och Skriften kan icke varda omintet;stylus···36Och I sägen dock till honom, som Fadren helgat hafver, och sändt i verldena: Du häder Gud; derföre, att jag säger: Jag är Guds Son?stylus···37Gör jag icke mins Faders gerningar, så tror mig intet.stylus···38Men gör jag dem, tror då gerningomen, om I icke viljen tro mig; på det I skolen förstå, och tro, att Fadren är i mig, och jag i honom.stylus···39Åter foro de efter att gripa honom; och han gick utu deras händer.stylus···40Och drog åter bort på hinsidon Jordan, till det rummet der Johannes hade först döpt; och blef der.stylus···41Och månge kommo till honom, och sade: Johannes gjorde intet tecken; men allt det Johannes om denna sagt hafver, är sant.stylus···42Och trodde månge der på honom,stylus···