1Måste icke menniskan alltid vara i strid på jordene; och hennes dagar äro såsom en dagakarls?stylus···2Såsom en dräng åstundar skuggan, och en dagakarl, att hans arbete må vara ute;stylus···3Så hafver jag väl arbetat hela månaden fåfängt, och bedröfvada nätter äro mig många vordna.stylus···4När jag lägger mig, säger jag: När månn jag skola uppstå? Och sedan räknar jag, när afton skall varda; ty jag var hvarjom manne en styggelse intill mörkret.stylus···5Mitt kött är fullt med matk och mull allt omkring; min hud är sammanskrynkt och till intet vorden.stylus···6Mine dagar äro snarare bortflogne än en väfspole; och äro förledne utan all förtöfvan.stylus···7Tänk uppå, att mitt lif är ett väder, och min ögon komma icke igen till att se det goda;stylus···8Och intet lefvandes öga varder mig mera seendes; din ögon se på mig, deröfver förgås jag.stylus···9Molnet varder allt, och går bort; så ock den som far neder i helvetet, han kommer icke upp igen;stylus···10Och besitter icke sitt hus igen, och hans rum blifver öde.stylus···11Derföre vill jag ock icke förmena minom mun; jag vill tala i mins hjertas ångest, och vill utsäga min själs bedröfvelse.stylus···12Är jag ett haf, eller en hvalfisk, att du så förvarar mig?stylus···13Ty jag tänkte: Min säng skall trösta mig; mitt lägre skall lisa mig.stylus···14När jag talar med mig sjelf, så förskräcker du mig med drömmar, och gör mig förfärelse;stylus···15Att min själ önskar sig vara hängd, och min ben döden.stylus···16Jag begärar intet mer lefva; håll upp af mig; ty mine dagar äro fåfängelige.stylus···17Hvad är en menniska, att du aktar henne högt, och bekymrar dig med henne?stylus···18Du hemsöker henne dagliga, och försöker henne alltid.stylus···19Hvi går du icke ifrå mig, och släpper mig, så länge jag uppsvälger min spott?stylus···20Hafver jag syndat, hvad skall jag göra dig, o du menniskors gömmare? Hvi gjorde du mig, att jag uppå dig stöta skulle, och är mig sjelfvom till tunga?stylus···21Och hvi förlåter du mig icke mina missgerning, och tager icke bort mina synd? Ty nu skall jag lägga mig i mull; och när man om morgonen söker mig, är jag då intet till.stylus···