1Nu le de att mig, som yngre äro än jag; hvilkas fäder jag icke ville vårdat sätta ibland mins hjords hundar;stylus···2Hvilkas förmågo jag för intet höll; de icke till ålders komma kunde;stylus3De som för hungers skull och bekymmer ensamme flydde in i öknena, nyliga förderfvade och elände vordne;stylus···4De som nesslo uppryckte omkring buskarna, och enerötter var deras mat;stylus···5Och då de dem uppryckte, fröjdades de deröfver såsom en tjuf.stylus···6Vid de stygga bäcker bodde de, uti jordkulor och bergskrefvor;stylus···7Emellan buskar ropade de, och ibland tistlar församlade de sig;stylus···8De lösa och föraktada menniskors barn, de som ringast voro i landena.stylus···9Nu är jag deras strängaspel vorden, och måste vara deras nymäre.stylus···10De styggas vid mig, och draga sig långt ifrå mig; och spara icke att spotta för mitt ansigte.stylus···11Ty han hafver spänt mina seno, och hafver ödmjukat mig; och lagt ett betsel i munnen uppå mig.stylus···12På högra sidone, der jag grönskades, satte de sig upp emot mig; och stötte mina fötter bort, och gjorde en väg öfver mig, till att förderfva mig.stylus···13De hafva förspillt mina stigar; det var dem så lätt att göra mig skada, att de ingen hjelp behöfde dertill.stylus···14De äro inkomne såsom genom stora refvor, och äro utan ordan infallne;stylus···15Förskräckelse hafver vändt sig emot mig, och såsom ett väder förföljt mina frihet, och såsom en löpande sky mina helso.stylus···16Men nu utgjuter sig min själ öfver mig, och mine sorgedagar hafva fattat mig.stylus···17Om nattena varda min ben allestäds igenomborrad; och de, som mig jaga, läggar sig intet till att sofva.stylus···18Genom stora kraft varder jag margalunda klädd; och de begjorda mig dermed, såsom igenom min kjortels hufvudsmog.stylus···19Man hafver trampat mig i träck, och aktat mig lika emot stoft och asko.stylus···20Ropar jag till dig, så svarar du mig intet; går jag fram, så aktar du mig intet.stylus···21Du äst mig förvänd till en grufveligan, och drager ditt hat till mig med dine hands starkhet.stylus···22Du lyfter mig upp, och låter mig fara uppå vädrena, och försmälter mig krafteliga;stylus···23Ty jag vet, du öfverantvardar mig dödenom; der är det hus, som allom lefvandom förelagdt är.stylus···24Dock räcker han icke sina hand ut in i benhuset, och de varda ej ropande öfver sitt förderf.stylus···25Jag gret ju uti den hårda tiden, och min själ varkunnade sig öfver den fattiga.stylus···26Jag vänte det goda, och det onda kom; jag vänte ljuset, och mörkret kom.stylus···27Mina inelfvor sjuda, och hålla intet upp; mig är uppåkommen sorgetid.stylus···28Jag går bedröfvad, ändock jag på ingen vredgas; jag står upp i menighetene och ropar.stylus···29Jag är drakars broder, och strutsfoglars stallbroder.stylus···30Min hud öfver mig är svart vorden, och min ben är förtorkad af hetta.stylus···31Min harpa är vorden en klagan, och min pipa en gråt.stylus···