1Då föll Joseph in på sins faders ansikte, och gret, och kyste honom.stylus···2Och Joseph befallte sina tjenare läkarena, at de skulle smörja hans fader: Och läkarena smorde Israelstylus···3Til dess fyratio dagar woro förgångne; ty så länge warade smörjedagarna. Och de Egyptier begreto honom i sjutio dagar.stylus···4Då nu sörjodagarne ute woro, talade Joseph med Pharaos gårdsfolk, och sade: Hafwer jag funnit nåd för eder, så taler med Pharao, och säger:stylus···5Min fader hafwer tagit en ed af mig, och sagt: Si, jag dör; begraf mig i mine graf, som jag hafwer grafwit mig i Canaans lande. Så will jag nu fara up och begrafwa min fader, och komma igen.stylus···6Pharao sade: Far dit up, och begraf din fader, som du honom sworit hafwer.stylus···7Så for Joseph up til at begrafwa sin fader: Oh med honom foro alle Pharaos tjenare, de äldste af hans folk, och alle de äldste i Egypti lande;stylus···8Dertil allt Josephs folk, och hans bröder, och hans faders folk; allena deras barn, får och fä lefde de i det landet Gosen.stylus···9Och foro desslikes up med honom wagnar och resenärer, och war en ganska stor skare.stylus···10Då de nu kommo in på den planen Atad, som ligger in emot Jordan, då höllo de en ganska stor och bitter dödklagan; och han sörjde öfwer sin fader i sju dagar.stylus···11Och då folket i landet, de Cananeer, sågo det sörjandet på den planen Atad, sade de: De Egyptier sörja der fast. Deraf kallar man det rummet de Egyptiers sorg; hwilket ligger in emot Jordan.stylus···12Och hans barn gjorde som han dem befallt hade.stylus···13Och förde honom i Canaans land, och begrofwo honom i den dubbelkulone af åkren, som Abraham med åkrenom köpt hade til arfgrift af Ephron Hetheen, twärt emot Mamre.stylus···14Så for Joseph åter in i Egypten med sina bröder, och med allom dem, som woro farne up med honom til at begrafwa hans fader; när de hade begrafwit honom.stylus15Men Josephs bröder fruktade sig, då deras fader war död, och sade: Kanske, at Joseph är oss gramse, och måtte wedergälla oss det onda wi honom gjort hafwe.stylus···16Derföre läto de säga honom: Din fader gaf befallning för sin död, och sade:stylus···17Så skolen I säga til Joseph: Käre, förlåt dina bröder deras missgerning och synd, at de så illa hafwa gjort emot dig. Käre, förlåt oss nu, som ärom dins faders Guds tjenare, denna missgerning. Men Joseph gret, då de sådant talade med honom.stylus···18Och hans bröder gingo til, och föllo ned för honom, och sade: Si, wi äre dine tjenare.stylus···19Joseph sade til dem: Frukter eder icke, ty jag är under Gudi.stylus···20I tänkten ondt öfwer mig, men Gud hafwer wändt det til godo, at han gjorde som för ögon är, til at frälsa mycket folk.stylus···21Så frukter eder nu intet, jag will försörja eder och edro barn. Och han stärkte dem, och talade wänliga med dem.stylus···22Så bodde Joseph i Egypten med sins faders huse, och lefde hundrade och tio år.stylus23Och såg Ephraims barn til tredje led: Föddes också barn på Josephs sköte, utaf Machirs barnom, hwilken Manasses son war.stylus···24Och Joseph sade til sina bröder: Jag dör, och Gud warder eder sökandes, och förandes utaf detta landet, in uti det landet, som han hafwer sworit Abraham, Isaac och Jacob.stylus···25Derföre tog han en ed af Israels barnom, och sade: När Gud warder eder sökandes, så förer min ben hädan.stylus···26Så dödde Joseph, då han war hundrade och tio år gammal. Och de smorde honom, och lade honom uti ena kisto i Egypten. Ände på den Första Boken Mose.stylus···