1Men Jacob for sin wäg, och Guds Änglar mötte honom.stylus···2Och då han såg dem, sade han: Detta äro Guds härar; och kallade det rummet Mahanaim.stylus···3Men Jacob sände bod fram för sig til sin broder Esau in uti Scirs land, i Edoms ängd.stylus···4Och befallte dem, och sade: Så säger minom herra Esau: Din tjenare Jacob låter säga dig, jag hafwer warit ute när Laban, och hafwer allt härtil warit ibland främmande;stylus···5Och hafwer fä och åsnor, får, tjenare och tjenarinnor; och hafwer utsändt, och låtit dig minom herra det beboda, på det jag måtte finna nåd för din ögon.stylus···6Boden kommo igen til Jacob, och sade: Wi kommom til din broder Esau, och han reser emot dig med fyrahundrade män.stylus···7Då fruktade Jacob storliga, och war förfärad: Och skifte folket, som war när honom, och får, och fä, och camelar, i twå skarar.stylus···8Och sade: Om Esau kommer på den ena skaran, och står honom, så må den andre undkomma.stylus···9Ytterligare sade Jacob: Gud, mins faders Abrahams Gud, mins faders Isaacs, HERre, du som til mig sagt hafwer: Far åter in i ditt land til dina fränder, jag will göra dig godt;stylus···10Jag är för ringa til all den barmhertighet och all den trohet, som du med dinom tjenare gjort hafwer; förty jag hade icke mer än denna stafwen, då jag gick öfwer denna Jordanen, och nu är jag til twå skarar worden.stylus···11Hjelp mig utu mins broders hand, utu Esaus hand; ty jag fruktar för honom: At han icke kommer, och står mig både mödrar och barn.stylus···12Du hafwer sagt: Jag will göra dig godt, och göra din säd som sanden i hafwet, den så mycken är, at han ej kan räknas.stylus···13Och han blef der den nattena, och tog af thy han för handena hade, skänker til sin broder Esau.stylus···14Tuhundrade getter, tjugu bockar, tuhundrade får, tjugu wädrar;stylus···15Och tretio däggande camelar med deras föl, fyratio kor, och tio oxar; tjugu åsninnor, med tio föl;stylus16Och fick dem under sina tjenares händer, ju hwar hjorden för sig, och sade til dem: Går fram för mig, och låter wara rum emellan den ena hjorden efter den andra.stylus···17Och böd den första, och sade: När min broder Esau möter dig, och frågar dig: Hwem hörer du til, och hwart wilt du, och hwem hörer det til, som du drifwer för dig?stylus···18Skalt du säga: Det hörer dinom tjenare Jacob til; han sände sinom herra Esau skänker, och kommer härefter.stylus···19Så böd han ock den andra, och den tredje, och allom dem som gingo efter hjorden, och sade: Som jag hafwer sagt eder, så säger til Esau, när I finnen honom.stylus20Och säger ju det med: Si, Jacob din tjenare är efter oss. Förty han tänkte, jag will blidka honom med den skänken, som går för mig; sedan will jag se honom; kan hända at han undfår mig wäl.stylus···21Så gingo skänkningarna fram före honom; men han blef den nattena i lägret.stylus22Och stod up om nattena, och tog sina twå hustrur, och de twå tjensteqwinnorna, och sin ellofwa barn, och for til wadet Jabbok:stylus···23Tog dem och förde dem öfwer älfwena, så at det han hade, kom öfwer.stylus24Och han blef på den sidone allena. Då brottades en man med honom til dess morgonrodnen upgick.stylus···25Och då han såg, at han icke kunde öfwerwinna honom, rörde han hans höftes sena, och strax förtwinade hans höftes sena.stylus···26Och han sade: Låt mig gå, ty morgonrodnen går up; men han swarade: Jag släpper dig icke, med mindre du wälsignar mig.stylus···27Han sade: Huru heter du? Han swarade: Jacob.stylus28Han sade: Du skalt icke mer heta Jacob, utan Israel. Förty du hafwer med Gud och menniskor kämpat, och hafwer fått öfwerhandena.stylus···29Och Jacob frågade honom, och sade: Huru heter du? Men han sade: Hwi frågar du, huru jag heter? Och han wälsignade honom der sammastädes.stylus···30Och Jacob kallade det rummet Pnuel; ty jag hafwer sett Gud under ansiktet, och min själ är frälst worden.stylus···31Och som han kom fram om Pnuel, gick honom solen up, och han haltade i sine höft.stylus···32Fördenskull äta Israels barn inga höftsena ännu i dag, derföre, at Jacobs höftsena rörd wardt.stylus···