1Då tänkte Gud på Noa och på alla de vilda djur och alla de boskapsdjur som voro med honom i arken. Och Gud lät en vind gå fram över jorden, så att vattnet sjönk undan;stylusFörsta Moseboken 30:22, Första Moseboken 19:29, Första Moseboken 30:22, Första Moseboken 19:29, Andra Moseboken 2:242och djupets källor och himmelens fönster tillslötos, och regnet från himmelen upphörde.stylusFörsta Moseboken 7:11, Första Moseboken 7:11, Matteus 8:26, Matteus 8:27, Matteus 8:263Och vattnet vek bort ifrån jorden mer och mer; efter hundra femtio dagar begynte vattnet avtaga.stylusFörsta Moseboken 7:24, Första Moseboken 7:24, Första Moseboken 7:11, Första Moseboken 7:114Och i sjunde månaden, på sjuttonde dagen i månaden, stannade arken på Ararats berg.stylusJesaja 37:38, Andra Kungaboken 19:37, Jeremia 51:27, Jesaja 37:38, Andra Kungaboken 19:375Och vattnet avtog mer och mer intill tionde månaden. I tionde månaden, på första dagen i månaden, blevo bergstopparna synliga.stylusFörsta Moseboken 7:11, Första Moseboken 7:116Och efter fyrtio dagar öppnade Noa fönstret som han hade gjort på arken,stylusFörsta Moseboken 6:16, Första Moseboken 6:16, Daniel 6:10, Daniel 6:107och lät en korp flyga ut; denne flög fram och åter, till dess vattnet hade torkat bort ifrån jorden.stylusFörsta Kungaboken 17:6, Första Kungaboken 17:4, Tredje Moseboken 11:15, Job 38:41, Psaltaren 147:98Sedan lät han en duva flyga ut, för att få se om vattnet hade sjunkit undan från marken.stylusHöga Visan 2:14, Höga Visan 2:14, Första Moseboken 8:10, Första Moseboken 8:12, Höga Visan 2:119Men duvan fann ingen plats där hon kunde vila sin fot, utan kom tillbaka till honom i arken, ty vatten betäckte hela jorden. Då räckte han ut sin hand och tog henne in till sig i arken.stylusPsaltaren 116:7, Matteus 11:28, Psaltaren 116:7, Matteus 11:28, Johannes 16:3310Sedan väntade han ännu ytterligare sju dagar och lät så duvan än en gång flyga ut ur arken.stylusFörsta Moseboken 7:4, Första Moseboken 7:4, Romarbrevet 8:25, Jesaja 26:8, Första Moseboken 7:1011Och duvan kom till honom mot aftonen, och se, då hade hon ett friskt olivlöv i sin näbb. Då förstod Noa att vattnet hade sjunkit undan från jorden.stylusNehemja 8:15, Nehemja 8:15, Sakarja 4:12, Sakarja 4:14, Romarbrevet 10:1512Men han väntade ännu ytterligare sju dagar och lät så duvan åter flyga ut; då kom hon icke mer tillbaka till honom.stylusJesaja 30:18, Jesaja 25:9, Jesaja 26:8, Första Moseboken 8:10, Jesaja 30:1813I det sexhundraförsta året, i första månaden, på första dagen i månaden, hade vattnet sinat bort ifrån jorden. Då tog Noa av taket på arken och såg nu att marken var fri ifrån vatten.stylusFörsta Moseboken 7:11, Första Moseboken 7:1114Och i andra månaden, på tjugusjunde dagen i månaden, var jorden alldeles torr.stylusFörsta Moseboken 7:13, Första Moseboken 7:14, Första Moseboken 7:13, Första Moseboken 7:14, Första Moseboken 7:1115Då talade Gud till Noa och sade:stylus16»Gå ut ur arken med din hustru och dina söner och dina söners hustrur.stylusFörsta Moseboken 7:13, Första Moseboken 7:13, Psaltaren 121:8, Psaltaren 121:8, Första Moseboken 7:717Alla djur som du har hos dig, vad slags kött det vara må, både fåglar och fyrfotadjur och alla kräldjur som röra sig på jorden, skall du låta gå ut med dig, för att de må växa till på jorden och vara fruktsamma och föröka sig på jorden.»stylusFörsta Moseboken 1:22, Första Moseboken 1:22, Jeremia 31:27, Jeremia 31:28, Jeremia 31:2718Så gick då Noa ut med sina söner och sin hustru och sina söners hustrur.stylusPsaltaren 121:8, Psaltaren 121:819Och alla fyrfotadjur, alla kräldjur och alla fåglar, alla slags djur som röra sig på jorden, gingo ut ur arken, efter sina släkten.stylus20Och Noa byggde ett altare åt HERREN och tog av alla rena fyrfotadjur och av alla rena fåglar och offrade brännoffer på altaret.stylusHebreerbrevet 13:15, Hebreerbrevet 13:16, Hebreerbrevet 13:15, Hebreerbrevet 13:16, Första Moseboken 22:921När då HERREN kände den välbehagliga lukten, sade han vid sig själv: »Jag skall härefter icke mer förbanna marken för människans skull, eftersom ju människans hjärtas uppsåt är ont allt ifrån ungdomen. Och jag skall härefter icke mer dräpa allt levande, såsom jag nu har gjort.stylusAndra Korintierbrevet 2:15, Andra Korintierbrevet 2:15, Efesierbrevet 5:2, Jeremia 17:9, Efesierbrevet 5:222Så länge jorden består, skola härefter sådd och skörd, köld och värme, sommar och vinter, dag och natt aldrig upphöra.»stylusJakobsbrevet 5:7, Jakobsbrevet 5:7, Psaltaren 74:16, Psaltaren 74:17, Psaltaren 74:16
