1Och Jakob begav sig åstad på väg till Österlandet.stylusDomarboken 6:3, Domarboken 6:3, Domarboken 6:33, Domarboken 6:33, Hosea 12:122Där fick han se en brunn på fältet, och vid den lågo tre fårhjordar, ty ur denna brunn plägade man vattna hjordarna. Och stenen som låg över brunnens öppning var stor;stylusJohannes 4:6, Jesaja 49:10, Johannes 4:6, Jesaja 49:10, Höga visan 1:63därför plägade man låta alla hjordarna samlas dit och vältrade så stenen från brunnens öppning och vattnade fåren; sedan lade man stenen tillbaka på sin plats över brunnens öppning.stylus4Och Jakob sade till männen: »Mina bröder, varifrån ären I?» De svarade: »Vi äro från Haran.»stylus1 Moseboken 28:10, 1 Moseboken 28:10, 1 Moseboken 27:43, 1 Moseboken 27:43, Apostlagärningarna 7:25Då sade han till dem: »Kännen I Laban, Nahors son?» De svarade: »Ja.»stylus1 Moseboken 24:29, 1 Moseboken 24:24, 1 Moseboken 24:29, 1 Moseboken 24:24, 1 Moseboken 31:536Han frågade dem vidare: »Står det väl till med honom?» De svarade: »Ja; och se, där kommer hans dotter Rakel med fåren.»stylus1 Samuelsboken 25:5, 2 Moseboken 18:7, 2 Samuelsboken 20:9, 1 Moseboken 43:27, 1 Moseboken 37:147Han sade: »Det är ju ännu full dag; ännu är det icke tid att samla boskapen. Vattnen fåren, och fören dem åter i bet.»stylusEfesierbrevet 5:16, Efesierbrevet 5:16, Galaterbrevet 6:9, Galaterbrevet 6:10, Galaterbrevet 6:98Men de svarade: »Vi kunna icke göra det, förrän alla hjordarna hava blivit samlade och man har vältrat stenen från brunnens öppning; då vattna vi fåren.»stylusMarkus 16:3, Lukas 24:2, Markus 16:3, Lukas 24:2, 1 Moseboken 29:39Medan han ännu talade med dem, hade Rakel kommit dit med sin faders får; ty hon plägade vakta dem.stylus2 Moseboken 2:21, Höga visan 1:7, Höga visan 1:8, 2 Moseboken 2:15, 2 Moseboken 2:1610När Jakob fick se sin morbroder Labans dotter Rakel komma med Labans, hans morbroders, får, gick han fram och vältrade stenen från brunnens öppning och vattnade sin morbroder Labans får.stylus2 Moseboken 2:17, 2 Moseboken 2:1711Och Jakob kysste Rakel och brast ut i gråt.stylus1 Moseboken 33:4, 1 Moseboken 33:4, 1 Moseboken 45:2, 1 Moseboken 45:14, 1 Moseboken 45:1512Och Jakob omtalade för Rakel att han var hennes faders frände, och att han var Rebeckas son; och hon skyndade åstad och omtalade det för sin fader.stylus1 Moseboken 24:28, 1 Moseboken 24:28, 1 Moseboken 13:8, 1 Moseboken 13:8, 1 Moseboken 14:1413Då nu Laban fick höras talas om sin systerson Jakob, skyndade han emot honom och tog honom i famn och kysste honom och förde honom in i sitt hus; och han förtäljde för Laban allt som hade hänt honom.stylus1 Moseboken 24:29, 1 Moseboken 24:29, Apostlagärningarna 20:37, 2 Moseboken 18:7, 2 Moseboken 4:2714Och Laban sade till honom: »Ja, du är mitt kött och ben.» Och han stannade hos honom en månads tid.stylus2 Samuelsboken 19:12, 2 Samuelsboken 19:13, 2 Samuelsboken 19:12, 2 Samuelsboken 19:13, Domarboken 9:215Och Laban sade till Jakob: »Du är ju min frände. Skulle du då tjäna mig för intet? Säg mig vad du vill hava i lön?»stylus1 Moseboken 31:7, 1 Moseboken 30:28, 1 Moseboken 31:7, 1 Moseboken 30:2816Nu hade Laban två döttrar; den äldre hette Lea, och den yngre hette Rakel.stylus1 Moseboken 49:31, Rut 4:11, 1 Moseboken 49:31, Rut 4:11, 1 Moseboken 35:2317Och Leas ögon voro matta, men Rakel hade en skön gestalt och var skön att skåda.stylus1 Moseboken 12:11, 1 Moseboken 12:11, 1 Moseboken 35:19, 1 Moseboken 35:20, 1 Moseboken 48:718Och Jakob hade fattat kärlek till Rakel; därför sade han: »Jag vill tjäna dig i sju år för Rakel, din yngre dotter.»stylusHosea 12:12, Hosea 12:12, 2 Moseboken 22:16, 2 Moseboken 22:17, 2 Moseboken 22:1619Laban svarade: »Det är bättre att jag giver henne åt dig, än att jag skulle giva henne åt någon annan; bliv kvar hos mig.»stylusJesaja 6:11, Jesaja 6:5, Jesaja 6:11, Jesaja 6:5, Psaltaren 12:220Så tjänade Jakob för Rakel i sju år, och det tycktes honom vara allenast några dagar; så kär hade han henne.stylus1 Korinthierbrevet 13:7, 1 Korinthierbrevet 13:7, Efesierbrevet 5:2, Efesierbrevet 5:2, Hosea 12:1221Därefter sade Jakob till Laban: »Giv mig min hustru, ty min tid är nu förlupen; låt mig gå in till henne.»stylusDomarboken 15:1, Domarboken 15:1, 1 Moseboken 38:16, 1 Moseboken 29:20, 1 Moseboken 4:122Då bjöd Laban tillhopa allt folket på orten och gjorde ett gästabud.stylusUppenbarelseboken 19:9, Uppenbarelseboken 19:9, Rut 4:10, Rut 4:13, Domarboken 14:1023Men när aftonen kom, tog han sin dotter Lea och förde henne till honom, och han gick in till henne.stylusMika 7:5, Mika 7:5, 1 Moseboken 24:65, 1 Moseboken 38:14, 1 Moseboken 38:1524Och Laban gav sin tjänstekvinna Silpa åt sin dotter Lea till tjänstekvinna.stylus1 Moseboken 16:1, 1 Moseboken 30:9, 1 Moseboken 30:12, 1 Moseboken 16:1, 1 Moseboken 30:925Om morgonen fick Jakob se att det var Lea. Då sade han till Laban: »Vad har du gjort mot mig? Var det icke för Rakel jag tjänade hos dig? Varför har du så bedragit mig?»stylusMatteus 7:2, Matteus 7:2, Ordspråksboken 11:31, Ordspråksboken 11:31, 1 Moseboken 27:3526Laban svarade: »Det är icke sed på vår ort att man giver bort den yngre före den äldre.stylus27Låt nu dennas bröllopsvecka gå till ända, så vilja vi giva dig också den andra, mot det att du gör tjänst hos mig i ännu ytterligare sju år.»stylusDomarboken 14:12, Domarboken 14:12, 3 Moseboken 18:18, 3 Moseboken 18:18, 1 Moseboken 2:228Och Jakob samtyckte härtill och lät hennes bröllopsvecka gå till ända. Sedan gav han honom sin dotter Rakel till hustru.stylus29Och Laban gav sin tjänstekvinna Bilha åt sin dotter Rakel till tjänstekvinna.stylus1 Moseboken 35:22, 1 Moseboken 30:3, 1 Moseboken 30:8, 1 Moseboken 29:24, 1 Moseboken 35:2230Så gick han in också till Rakel, och han hade Rakel kärare än Lea. Sedan tjänade han hos honom i ännu ytterligare sju år.stylus1 Moseboken 31:41, 1 Moseboken 31:41, 1 Moseboken 29:18, 1 Moseboken 29:20, Matteus 10:3731Men då HERREN såg att Lea var försmådd, gjorde han henne fruktsam, medan Rakel var ofruktsam.stylus1 Samuelsboken 2:21, Matteus 10:37, 1 Samuelsboken 2:21, Matteus 10:37, 5 Moseboken 21:1532Och Lea blev havande och födde en son, och hon gav honom namnet Ruben, ty hon tänkte: »HERREN har sett till mitt lidande[1]; ja, nu skall min man hava mig kär.»stylus2 Moseboken 4:31, 5 Moseboken 26:7, 2 Moseboken 3:7, 2 Moseboken 4:31, 5 Moseboken 26:733Och hon blev åter havande och födde en son. Då sade hon: »HERREN har hört[2] att jag har varit försmådd, därför har han givit mig också denne.» Och hon gav honom namnet Simeon.stylus1 Moseboken 34:25, 1 Moseboken 34:25, 1 Moseboken 30:20, 1 Moseboken 34:30, 1 Moseboken 49:534Och åter blev hon havande och födde en son. Då sade hon: »Nu skall väl ändå min man hålla sig till[3] mig; jag har ju fött honom tre söner.» Därav fick denne namnet Levi.stylus1 Moseboken 49:5, 1 Moseboken 49:7, 2 Moseboken 32:26, 2 Moseboken 32:29, 1 Moseboken 49:535Åter blev hon havande och födde en son. Då sade hon: »Nu vill jag tacka[4] HERREN.» Därför gav hon honom namnet Juda. Sedan upphörde hon att föda. [1] Hebr raá beonjí. [2] Hebr. schamá, varav namnet Simeon (egentligen Schimeón) härledes. [3] Hebr. jillavé av stammen lavá. [4] Hebr. hodá »tacka», varav namnet Juda (egentligen Jehudá) härledes.stylus1 Krönikeboken 5:2, 1 Moseboken 49:8, 1 Moseboken 49:12, Matteus 1:2, 1 Krönikeboken 5:2